- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Sextonde delen /
45

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ATS 16: 4 FORNNORSK-ISLÅNDSK LITTERATUR I SVERIGE. 45

Gud måtte förläna hans regemente lycka och välgång,
det säger oss alldeles tydligt, att den är nedskrifven ej
långt efter hans kröning i Throndhjem.

Så mycket vissare och säkrare ter sig också detta,
om man med slutmonologen jämför de tillägg, som
sedermera följde, och som af Karls fiender och politiska
motståndare utslungades. De bilda en direkt fortsättning i
händelsernas kedja; de tala om Karls regeringsbekymmer
under 1451 och kända framfart under kriget i Skåne 1452,
samt hans fortsatta öden och slutliga död.

Hvad för öfrigt beträffar uttrycket »som framdelis i
bokin sigx», så har man väl ej att på det hela taget
fästa större afseende vid detta än de moderna författarnes
så ofta uttalade, men så sällan infriade löften i de
välkända orden och vändningarna »som jag längre fram
skall återkomma till», »som jag i en utförligare
framställning ämnar uppta till behandling», eller för att ta ett
exempel, som för tillfället ligger än närmare till hands,
de akademiska disputations-horna, hvilka ju så ytterst
sällan få sin annonserade fortsättning.

Resultatet af allt detta är, att fnörekssagan blifvit till
svenska öfversatt senast 1450.

Men härmed är blott den ena gränsen i tiden
uppdragen. Hur långt tillbaka den andra kan sättas, är väl
svårt att säga. Så mycket torde man dock våga påstå,
att sagan icke varit bekant hos oss på 1430-talet ännu.

Man har nämligen påpekat1, att Nikolaus Ragvaldi
icke hade någon kännedom om Didrikskrönikan eller dess
norska original, när han vid kyrkomötet i Basel 1434 höll
sitt bekanta tal om de gamla »göternas» betydelse i
världshistorien, ty hade han detta haft, så skulle han
förvisso ej ha försummat att göra bruk af ett dokument, så
betydelsefullt och gifvande för hans framställning, som

1 Se Storm, Sagnkredsene om Karl den store og Didrik af Bern,
Kristiania 1874, s. 141.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:45:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/16/0319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free