Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48 YILHELM GÖDEL. ATS 16: 4
från norskan, och hvars original dessutom ännu finnes
kvar, är Historia Sancti Olaj. Men äfven om den kan
jag fatta mig kort. Det kan egentligen ej sägas något
annat eller något mer om den, än hvad Klemming yttrat
i anmärkningarna till sin edition af arbetet i Svenska
fornskriftsällskapets samlingar1.
Han förklarar nämligen där, att den är »ett mycket
knapphändigt och dåligt sammandrag» af sitt original.
Som man kan förstå, har munken icke lagt sig vinn om
eller ens förstått att i sin bearbetning ta upp det mera
betydande, det väsentliga i författarens framställning, utan
hvad han i sitt tycke funnit lämpligt, det har han dragit
ut för att sedan parafrasera detta från den kraftiga och
klangrika prosan på vanlig knagglig knittel. Hvad
originalet beträffar, så har detta ej varit något annat än perg.
4:o nr 2, hvilket jag härmed vill omnämna, då
Klemming nämligen trott sig finna, att öfversättaren bredvid
denna handskrift också användt en codex af Oláfssaga
Tryggvasonar, ett antagande, som dock Storm i sin
uppsats Om Kild en til den svenske Rimkrønike om St. Olaf2
med ganska tydliga skäl bestridt.
Innan jag lemnar 1300- och 1400-talen, återstår att
se, om denna bekantskap med den fornnorsk-isländska
litteraturen haft någon betydelse för tidens litterära
verksamhet.
Som jag redan antydt, var det krönikören, tidens
häfdaforskare, som framför andra kom att intressera sig
för de nyförvärfvade litterära verken. Det fanns
ingenting af känd och tillgänglig litteratur rörande Sveriges
forntid, som författaren till Prosaiska krönikan icke visste
göra bruk utaf. Huru hårdt vi än bedömma hans sätt
att skrifva ihop vår fornhistoria, så må vi dock skänka
honom den rättvisan, att han med lifligaste intresse arbetat
1 Svenska medeltids dikter och rim, Stockholm 1881, 82, s. 522.
2 I Arkiv for nord. fil. 1, 304.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
