Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 16: 4 FORNNORSK-ISLÅNDSK LITTERATUR I SVERIGE. 49
på sin uppgift, och att han åtminstone icke underlåtit att
»tillgodogöra sig det historiska materialet».
I främsta rummet var det naturligtvis våra egna
gamla uppteckningar, som han betjänade sig utaf, men
därjämte visste han också att från främmande historiker,
annalister och biografer hämta upp allt, som han i något
afseende fann användbart för sin framställning, hvarvid
det dock gifvetvis ej kunde komma i fråga att granska
och afgöra, om det eller det verkligen rörde vårt land och
förhållandena hos oss.
Den bästa och viktigaste bland källskrifterna utifrån
blef det här ofvan behandlade utdraget ur Historia
Nor-vegiæ. Det lemnade krönikören en hel rad af svenska
regenter för den tid, hvarom de inhemska annalerna
ingenting hade att förmäla.
Andra i viss mån mera betydande bidrag skulle
bekantskapen med öfversättningarna från 1400-talet hafva
skänkt författaren. Karl Magnus samt Barlaam och
Josa-phat innehöllo väl icke något, som specielt kunde
intressera en forskare i Sveriges historia, om också ett och
annat kunde hafva gifvit anledning till ett lärdt citat
eller en förklaring, en liten utläggning i förbigående, men
Olafssagan hade han helt säkert icke studerat utan
ganska godt resultat, och i Didrikskrönikan skulle han
gifvetvis själf hafva upptäckt de konungar, som sedermera kommo
att genom en annan inrangeras i hans regentlängder.
Men denna litteratur var för franciskanermunken
okänd, den hade ännu ej kommit utom Vadstena-klostrets
murar. Genom den eller dem, som emellertid haft
tillfälle att ta kännedom om densamma, fördes dock
sedermera en del af dess nyheter in i det »utkomna» arbetet.
Det fans nämligen något i ett af de nya verken, som ej
kunde eller borde förbigås, och som var så lätt att i
randanteckningar foga till, och det var namnen på
Didrikskrönikans Vilkinakonungar.
Antiqv. Tidskrift 16: 4. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
