- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Sextonde delen /
53

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ATS 16: 4 FORNNORSK-ISLÅNDSK LITTERATUR I SVERIGE. 53

I den utvidgade form, som den Prosaiska krönikan
genom dessa interpolationer och tillägg omsider fått, blef
den sedan den hufvudcodex, från hvilken flera
århundradens historieskrifvare hämtade uppgifter till sina
framställningar af vår fornhistoria. Man fann det tydligen
bekvämare att förse sig så godt man kunde ur krönikans
materialförråd än att hänvända sig till de mera gifvande,
men också mera svåråtkomliga ursprungliga källorna eller
att våga sig ut på mödosamma upptäckts- och
forskningsfärder.

Det är alltså icke sant, när Peringskiöld i företalet
till sin edition af þidrekssaga, Stockholm 1715 förklarar,
att Ericus Olai, Johannes Magnus, Olaus Petri och
Laurentius Petri i och för sina uppgifter om Vilkinakonungarna
begagnat sig af och stödt sig på den ursprungliga norska
sagan i den uppteckning, som han själf använde för sin
edition, d. v. s. nuvarande perg. fol. nr 4 å Kongl,
biblioteket.

G. W. Gumaelius har visserligen i en uppsats Om en
gammal Swensk Handskrift af Wilkina Saga1 sökt rätta denna
Peringskiölds uppgift därhän, att det skulle ha varit den
svenska Didrikskrönikan, som användts af de nämda
historieskrifvarne, en åsikt, som Geijer och andra
sedermera biträdt. Men äfven denna uppfattning är felaktig,
ty Didrikskrönikan har icke varit känd af någon bland
dessa forskare, utan förhåller det sig faktiskt så, att de
alla betjänat sig utaf den utvidgade Prosaiska krönikan
med undantag af Ericus Olai, som endast haft dess
bearbetning, den Lilla rimkrönikan, till sitt förfogande.

Man har under senare hälften af 1400- och hela
1500-talet icke gjort bruk af de fornnorska
Vadstena-handskrifterna eller deras öfversättningar. Undantagsvis
har visserligen Ericus Olai begagnat Historia Sancti Olaj,

1 I Iduna 10 (1824), s. 243 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:45:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/16/0327.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free