Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 16: 4 FORNXORSK-ISLÅNDSK LITTERATÜE I SYERIGE. 69
honom. Snarare ligger i den omständigheten, att han
icke själf kom att ombesörja utgifningen, en förklaring
af de förhållanden, att öfversättarens namn på intet ställe
i arbetet finnes omnämdt, eller att det förord, som man
eljest kunde hafva väntat af honom, nu alldeles saknas.
Den hänvisning till fornlitteraturen, som i dessa
excerpter och öfversättningar blifvit gifven, torde
otvifvelaktigt hafva bidragit till att framkalla den lifaktiga
forskning, som vid slutet af 1500-talet tar sin början ute på
själfva Island, den gamla litteraturens egentliga hemland.
Den som återförde tanken på den gamla sagorika
ön, var Arngrimur Jonsson Vidalin med tillnamnet »hinn
læröi». Han föddes 1568 gå gården Auöunarstaör i Viöidalr;
fick sin första uppfostran i biskop Guöbrandur J>6rlakssons
hem och fulländade sina studier vid Köpenhamns
universitet, hvarefter han sedan lefde och verkade i sitt
hemland såsom forskare, skolman och prest intill sin död 1648.
Arngrimur har blifvit kallad »den gamla isländska
litteraturens restaurator», eller som det bland hans
landsmän heter »endursköpuöur sogn Islands». Detta hedrande
namn har han förvärfvat sig genom sina många
topografiska och historiska arbeten, bland hvilka särskildt
märkas: Brevis commentarius de Islandia, Havniæ 1593,
Crymogœa, Hamburgi 1610, och Specimen Islandiœ,
Amste-lodami 1643.
Under sin vistelse vid universitetet hade Arngrimur
gifvetvis ej undgått att beröras af det intresse för
forn-och häfdaforskningen, som där börjat göra sig gällande.
Vetenskapens stora fråga för dagen, huru fäderneslandets
historia såg ut, hvilka dess forna, okända öden hade varit,
den hade också Arngrimur kommit att stanna inför. Och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
