Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 16: 4 FORNNORSK-ISLÅNDSK LITTERATUR I SYERIGE. 97
icke kunna påvisa, att han haft något att skaffa med
förvärf vet af Upsala-handskriften.
I bref och papper från 1600-talet påträffar man ej
heller någonsin ett yttrande, som stöder ett dylikt
antagande. Möjligen skulle någon kunna komma och
påpeka, att det dock gifves ett sådant, och att detta härrör
från ingen annan än just Rugman själf. I de utdrag ur
Resemus’ Edda Islandorum, som han tillfogat sin afskrift
af Upsala-eddan, hvilken afskrift nu förvaras i cod. Ups.
R: 683, har han nämligen antecknat om några där
förekommande »Wijsur», att dessa »firmast i þeiri Eddu
sem prentud er i Kaupenhafn A:o 1665», men icke »i
minni Eddu». Man skulle nu måhända kunna tro och
antaga, att detta uttryck »i minni Eddu» syftar på
originalet, hvilket alltså härmed skulle betecknas såsom hans.
Men så är icke fallet. Det afser helt enkelt, såsom det
väl också ligger närmast till hands att fatta det, den
framför befintliga afskriften, ty i en liknande anteckning om
de utdrag, som följa på bladet närmast därefter, heter
det bestämdare och säkrare och till tydlig förklaring af
den föregående uppgiften: »pessar Smasaugur fynnast i
þeirri prentadu Eddu, sem i fæssare ecki stånda»1. Nej
hvarken hos Rugman eller någon annan från denna tid
lär man kunna leta upp ett uttalande i denna sak, som
ej låter tyda och tolka sig i enlighet med hvad en och
hvar af samtidens forskare och bokvänner synes till fullo
hafva känt och erkänt, nämligen att den dyrbara
handskriften med rätta hörde hemma i De la Gardies samlingar.
Ty innan den ännu blifvit öfverlåten till Upsala
universitetsbibliotek, finner man den ständigt åberopad och citerad
under namnet af »Excellensens» eller »Gref Magni edda».
Och huru kan man väl för öfrigt tänka sig, att De
la Gardie skulle i sitt namn kunna göra universitetet en
1 Se Gödel, Katalog, Upsala 1892, s. 28.
Antiqv. Tidskrift 16: 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
