Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 16: 4 FORNNOKSK-ISLÅNDSK L1TTEBATÜR I SVERIGE. 127
för sin räkning, så »att dheras nampn», såsom det heter,
»icke ens äre oss bekant, som lijkwel borde till wårt
Bibliotech wara förde dher registererade, och sedan till
honom och andre extenterade»1.
Till någon direkt åtgärd från De la Gardies sida
synes denna skrifvelse icke hafva ledt, hvarför också
Hadorph i ett memorial till regeringen »angående någre
Swenske Handlingars uplägginnde och försälliande» gör en
anmälan såväl om dessa manuskript som om lånen från
Riksarkivet2. Verkan häraf var ett påbud i den kungliga
resolution, som den 12 febr. 1680 följde på Hadorphs
memorial. I dess 9:de och sista paragraf befalles
nämligen, att de manuskript, som Antikvitetskollegiet och dess
ledamöter till låns erhållit från Riksarkivet och skilda
orter i riket eller från Island bekommit, »skohle uthi
archivet förwahras, där noga och wähl registreras, sampt
där uthur till hwar och een uthlåhnas, som dem kan
behöfwa, och skall det Kgl. Cantzlij Collegium, hafwa noga
inseende där uppå, att ingen må sig dem tillägna, såsom
een privat egendom, och att icke heller elliest någon
oordning sig inrijtar, hwarigenom samme manuscripter
entligen aldeles skulle förkomma kunna»8. Men någon
egentlig indrifning af lånen sattes först i verket 1682 och
då med anledning af Verelius7 frånfälle, som inträffade
den 3 januari detta år.
Verelius hade i sitt testamente förordnat om sina
böcker och efterlemnade papper, att dessa skulle delas
1 De la Gardieska brefsamlingen, Riksarkivet.
2 Hadorph var nämligen här »biträdande sekreterare» och hade
vid sin utnämning till denna befattning, den 19 april 1676, fått sig
ålagdt att vårda och sköta »det gamla arkivet». Som han na därtill
var assessor i Antikvitetskollegiet och den egentlige vårdaren äfven
af dess samlingar samt dessutom också innehade Riksantikvariens
förtroendepost, så ägde han, såsom man kan förstå, all befogenhet att
fora »antikviteternas» talan.
3 Riksregistraturet, Riksarkivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
