- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Sextonde delen /
152

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

152 VILHELM GÖDEL.

ATS 16: 4

sedan ofta mynna ut i otillbörligt gräl, simpla
insinuationer och bittra utfall, dar det gifvetvis blir ganska klent
beställdt med »den sakliga utredningen» och »den logiska
bevisningen».

När De la Gardie som kansler underrättades om,
huru det förhöll sig med de Rugmanska handskrifterna,
lät han först i en väl affattad skrifvelse rektor och
consistoriales förstå, att de oegentligheter och
missförhållanden, som förelågo, också kommit till hans kännedom,
på samma gång som han under en påminnelse om
deras ämbetsplikt uttalade den förhoppningen, att allt
dock skulle med det första låta sig ordnas och tillrätta
ställas.

Det var den vanliga introduktionen vid alla de
akademiska tvister, som han i egenskap af kansler hade att
bilägga, och hvars gifna fortsättning var, att han efter
några års förlopp skulle känna sig tvungen att själf gripa
in och ta saken om hand. Detta skedde också vid
konsistoriesammanträdet på Wenngarn, hvarvid han dock
drog sig undan hela bråket genom att öfverlemna frågan
i rektors händer utan att sedan ta någon vidare notis
om dess utgång, icke ens efter de förnyade påminnelser,
som Hadorph gjorde.

Genom Arrhenius’ energiska ingripande lyckades man
emellertid återfå en del af de lån, som utlemnats från
Riksarkivet. Men sämre gick det med de Rugmanska^
manuskripten. Och dock hade man på dem lika godt
erkännande från låntagarens sida som någonsin rörande de
andra, om man också ej kunde förete uppgift på
respektive handskrifters fullständiga antal och titlar. Men i
detta fall visste ej Arrhenius att sköta sin sak så, att han
gent emot svåra advokatoriska motståndare kunde drifva
sin rätt igenom. Ty då han gifvetvis med stöd af hvad
som i saken förelåg, d. v. s. under hänvisning i första
hand till det uttalande, som Rudbeck gjorde i konsistoriet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:45:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/16/0426.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free