Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 16: 4 FORNNORSK-ISLÅNDSK LITTERATUR I SVERIGE. 159
skulle hafva kunnat komma öfver denna handskrift, om
man nämligen ej får antaga, att han på mer eller mindre
direkt väg fått den ur Rugmans samling.
Bland de Reenhielmiana, som stannat hos Rudbeck,,
finner man sålunda ej mer än en enda volym af
samlingen från 1661.
Detsamma torde också kunna sägas om de få, som
synas hafva kommit ut till andra bland akademiens
forskare och lärde. Den handskrift jag härvid tänker på,
är den å Reenhielms manuskriptlista upptagna »S:te Karins
Saga Mss. vetus» in 4:o. Den är nu förkommen, och
är det sålunda ej möjligt att om densamma yttra sig med
någon bestämdhet, men af allt att döma har den
otvifvelaktigt tillhört Rugmans samling och helt säkert kommit
att söndras från den på samma sätt som Sturlungasagans
codex. För öfrigt är denna handskrift att till hela sitt
värde likställa med uppteckningarna af Hervararsaga, cod.
Ups. R: 715, I, eller Hrolfssaga Gautrekssonar, papp. 8:0
nr 11 bland Kongl, bibliotekets islandica, d. v. s. en
pappershandskrift i halffraktur från omkring 1650.
De öfriga Reenhielms manuskript, hvilka giort S:t
Karins saga sällskap och sålunda icke kommit att stanna
hos Salanerna eller Rudbeck, äro emellertid sådana, som
icke kunna räknas till samlingen af 1661. Det är
nämligen den redan förut omnämda »Cronones Norska
Lagh-bok» samt den af Rugman i Köpenhamn utförda afskriften
af Oláfssaga Tryggvasonar och den likaledes af honom,
ehuru här hemma, nedskrifna »Noriges Hirdskrå», hvilka
alla tre synas hafva vandrat troget samman, tills de
omsider stannat i Lunds universitetsbibliotek1.
Denna undersökning leder alltså fram till det
resultatet, att Reenhielm icke var den egentlige innehafvaren
af de Rugmanska manuskripten, trots det att infordringen
rörande dem riktades mot honom.
1 Jfr ofvan sid. 31 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
