Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170 YILHELM GÖDEL. ATS 16: 4
betet undangjordt, för att en edition skulle vid lägligt
tillfälle kunna utgå från trycket.
Jag har i det föregående anmärkt, hurusom Rugman
efter sin färd till Köpenhamn 1665 ej vidare kom att
företaga någon manuskriptresa, om också tanken härpå
vid flera tillfällen var bragt på tal. Han sysselsattes i
stället med afskrifning och öfversättning, och den
sam-larverksamhet, som Rudbeck med sin allomfattande energi
satt i gång och Antikvitetskollegiet sedermera i sin
instruktion fått sig på det varmaste anbefalld, den ligger
alldeles nere under den tid, som närmast följer på
Rug-mans sista resa. Orsaken härtill är väl först och främst
att söka i de ekonomiska svårigheter, under hvilka
Antikvitetskollegiet arbetade, inrättadt som det var utan
något egentligt materielt underlag, några bestämda
tillgångar till ofta ifrågakommande dyrbara inköp och resor
eller någon uppgjord aflöningsstat för tjänstemännen. Men
därtill kommer också bristen på verkligt intresse för själfva
saken hos den person, som fått sig ledningen i detta fall
anförtrodd. Jag menar Verelius.
Från och med 1672, det år hans Hervararsaga
utkom, invecklades han nämligen i en häftig litterär fejd
med Schefferus, hvilket hade den ledsamma följden, att
han nästan helt och hållet drogs bort från sitt arbete med
den fornisländska litteraturen och därmed gifvetvis också
från all tanke på själfva handskriftsförvärfvet. Därtill
hade han också såväl på grund af denna strid som de
personliga tvistigheter, hvilka städse förefunnos mellan
honom och Hadorph, kommit att med tiden stå i ett
mycket spändt, ja, hart när fientligt förhållande till hela
Antikvitetskollegiet som ämbetsverk och vetenskaplig
institution, hvartill väl också bidrog, att han ej kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
