Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 1 - Lydekinushandskriften i K. Biblioteket g. s. B. 59. Af Ernst Lidblom - Böjningslära - Kap. I. Substantivets böjning. - § 2. Neutrala rena a- och u-stammar. 1. Ordskatt. - 1. Ordskatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38 ERNST LIDBLOM. ATS 16: I
i Add. 11 § 15 jämte børn 1 g. förekommande simplex
born. Felskrifningar äro det ofvan nämda brop(e)r bœrn
VGL. II A. 1, där var. F. har bron (för børn) samt
systrungœ brom VGL. II Dr. 7.
Svårare att förklara äro följande former:
VGL. II A. 3 dör man öh hauer eig börnœ aruœ.
Däremot har Schlyter, VGL. III. fl. 63, sid. 261, bornœ
å motsvarande ställe. Klemming, sid. 188. 5 (= VGL. III.
fl. 36) har Døv man haw(ir) eig børnœ œruœ. Såsom jag
ofvan sid. 17 påpekat, har hdskr. å detta ställe bornœ,
hvilken läsning jag bibehåller.
Rqt IV. 180 fattar børnœ (såväl som det från Schlyter
upptagna bornœ) som g. pl. samt anför som stöd för
om-ljudet d. pl. hornum i VGL. II. A. 9 (en form, som saknas
i Schlyters Glossar, men som faktiskt existerar) samt en
mängd omljudda former från Sk.L. i gen. och dat. pl.
Söderwall, Ordbok sid. 79, upptager med tvekan en form
barna arv ar {borna- L.) m. pl. ’bröstarfvingar’ och har
därpå ett enda exempel gaffwe gudh erie pädhersoni barn
oc barna arffwa (troligen för borna arffwa) S.D. N.S. 558
(1406). Jfr härmed, att han (sid. 172 bära 13) anför flera
exempel från början af 1400-talet på borna arwa, t. ex.
vtan barn oc borna ar/wa (3 ggr), där borna är pp. af
bœra. Från betydelsens synpunkt förefaller det mig
ojämförligt mera tilltalande att fatta bornœ œruœ i Lyd. = åt
en person födda arfvingar, bröstarfvingar. Men härvid
uppstår svårighet att förklara formen børnœ i VGL. II.
Man skulle visserligen kunna tänka på att hänföra denna
till de exempel på omljudda part. pret, som af Noreen
anförts, Arkiv I, sid. 155 £, men dels kunna dessa
möjligen hafva fått sin från de vanliga förhållandena afvikande
vokal genom analogi från andra former af samma verb,
dels förekommer ej i L)^d. bland de många part. pret.
något enda exempel på omljudd form. För min del stannar
jag vid att fatta börnœ i VGL. II, såsom skriffel för bornœ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
