- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Sjuttonde delen /
40

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 1 - Lydekinushandskriften i K. Biblioteket g. s. B. 59. Af Ernst Lidblom - Böjningslära - Kap. I. Substantivets böjning. - § 2. Neutrala rena a- och u-stammar. 1. Ordskatt. - 1. Ordskatt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

40 ERNST LIDBLOM. ATS 16: *

och herde i annans inhägnade gärde (Schlyter Glossar
s. 434).

Ordet ihålp fiœr förekommer endast i VG.-urkunder
och under följande former:

VGL. IL K. B. 63: i haid feaar, Add. 4 § 1 i haid
fœiœr (var. G. K. fear), add. 10 yhalÖ fiœr (pro ihald fœiœr
Schlyter) VGL. IV. 21,33, jhalöfeœr. Dessutom förekommer
gen. fiœr i VGL. II D. B. 31 fäng ok Jiœr g ant (f. gång
Schlyter) samt i VML. Cod. D. fœte fiar sins (Siljestrandr
Ordböjningen I. sid. 76) samt ÖGL. fr. II (Klemming,
Småstycken, sid. 81 f.) fiar.

Formerna fiœr, fiar äro sannolikt att likställa med
det västnord. fiar. De äro i så fall att betrakta såsom
ålderdomligare former. När man däremot möter vanliga
former såsom fear, böra dessa snarast förklaras såsom
nybildningar, d. v. s. med ändelsen -ar lagd till
stamformen för öfriga kasus fæ. Jfr Aisl. Gr. § 106. b. Afvikande
uppfattning företrädes af Noreen, Aschiu. Gr. § 164, som
förklarar denna växling fiar (från dat *fl < *fihi): fêar
(*fehöR) såsom beroende på urgerm. i-omljud. Angående
i-inskottet i fœiœr se Aschw. Gr. § 328, 1, a.

gops: n. sg. gøz 207. 12 (ær niere gøz sipœn i ført)r
goz 207. 16, d. sg. goz (= jordagods, gård) 188. 23, kyrkiu
goz 208. 2, a. sg. goz 6 ggr t. ex. 207. 14.

Best. form: a. sg. gozet 188. 19.

Man skulle möjligen vara frestad att antaga
felskrifning i gøz 207. 12, då ju i Lyd. uppträda 10 fall med
o-vokal mot 1 med ø. Men ordet har ø-vokal äfven på
andra håll t. ex. VGL. II G. B. 17 taki bonden göz altT
VGL. V. 1 alt gammalt kronunna göz, Svenskt Diplom.
V. 160 (1343) mit gødz. ø-vokalen kan ju möjligen
förklaras ur en fsv. biform *gøÖi9 motsvarande det isl. géÖi
n. pl. = good things, boons, emoluments
(Cleasby-Vigfusson, sid. 222). Rörande formen g op, neutr., se Silj estrand
anf. arb. I sid. 60.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:45:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/17/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free