Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 1 - Lydekinushandskriften i K. Biblioteket g. s. B. 59. Af Ernst Lidblom - Böjningslära - Kap. I. Substantivets böjning. - § 4. Neutrala -ia- och -ja-stammar. - a) Neutrala -ia-stammar. 1. Ordskatt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54 ERNST LIDBLOM. ATS 16: 1
*-nœme: Rqt V 91 d. pl. fornœmom 189. 5.
quindi: Rqt V 15 n. sg. quindi 185. 14.
quœste: Rqt II 147; a. pl. quœsti 215. 24.
jFYar maw bast, bryt(ir) quœsti eller pors — — —
bøte Hj œvj ørtogh{er). Af sammanställningen med bast
och pors framgår, att quœsti här har någon särskild
betydelse i landthushållningen. Ordet finns äfven i VGL. II
Forn. B. 49 och Ind. 49 samt Add. 4 § 5, men var. G
från slutet af 1300-talet har quœste, på hvilket sist
anförda ställe var. K från slutet af 1400-talet har quasta.
Schlyter, Glossar till VGL., säger: »quœsti n.? (vel forte
pl. a. quaster m.) qvastar; lat. scopæ». I Ordboken upptar
han under quœster endast betydelsen »qvist» från
landskapslagarne. Betydelsen »kvast» finns först i y. fsv. t. ex. i
Läsning för klosterfolk. Jag fattar ordet såsom ett
kollektivt neutr. quœste (en bildning på quœster liksom fsv. och
nsv. huit: nsv. dial .kylte) och föreslår betydelsen kvastris.
Karlsson, Arkiv I 388? fattar ordet som ^^stam och förklarar
œ som dat:s omljudda vokal, hvilken inträngt i andra kasus.
rike: Rqt II 132; a. sg. kononæ riki 209. 4.
Best. form: a. sg. rikit 209. 5.
-rœpe: d. sg. enrœpi 189. 25, isl. einrœdi. Ordet är i
fsv. belagdt endast hos Lyd., där det står i betydelsen
»godtfinnande».
skipte: n. sg. laghœ skifti 214. 22, laghœ skipti 214.-23.
systkine: Rqt. V. 28 f, II. 116; n. pl. syzkini 194. 7,
syskini 213. 10; g. pl. syzkinœ 213. 13. Om ^-bortfallet i
syskini se Aschw. Gr. § 323.
-sœre (< sar): a. sg. ful sari 215. 15.
Enligt Karlsson Arkiv I, 387, beror a-vokalen på
analogi från sar; felskrifning, beroende på att kroken på
a uteglömts, är äfven möjlig.
-*sœtre: g. sg. solœ sœtris 189. n, 16. Om *sœtre:
sœter se Aschw. Gr. § 339, anm. 7.
sœpe: a. sg. sœpi 194. 24.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
