Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfvervägande del koncentrerad vid en här belägen plats,
mot hvilken alla de öfriga äga en underordnad betydelse.
Från gränsen af det nuvarande Nexö (se fig. B) mot
söder sträcker sig utefter hafvet en på sitt bredaste ställe
omkring 700 meter bred, gammal vall, hvilken under
bukt-ningar når ned till Snogebaek. Dess höjd varierar mellan
lägst: 10, högst: i norr 16, i söder 21 (danska) fot. Längst
i norr skiljer den en numera uttappad sjö, Ferske Sö,
från hafvet och är här endast omkring 100 m. bred.
Ferske Sö skiljes genom en flygsandsbarriär från en
numera delvis torrlagd myr, Nexö Myre, hvilken i väster
når fram till sluttningarne af den låga platån vid Langede.
Denna myr företer gammal sjöbotten, och dylik sjöbotten
kan spåras ända fram till Kannikegårds graffält. Då marken
företer åtskilliga undulationer, är det, innan noggrannare
undersökningar verkställts, svårt att bestämma den
ursprungliga sjöns areal; dock kan den icke hafva betäckt
hela det mellan strandvallen, den nyss omtalade
flyg-sandsvallen, samt sluttningarne vid Langedebv och
Kannikegård liggande området, enär den i så fall öfver den på
vissa håll lägre strandvallen skulle stått i förbindelse med
hafvet.
Denna sjö har genom ett bredt och plant höjd drag,
hvilket öfver platsen vid Store Kannikegård och Balke
Mulle förbinder den låga platån vid Langedebv med
strandvallen, skilts från en annan, numera äfvenledes i det
närmaste uttappad sjö, Hundse Myre, som längs efter och
bakom strandvallen sträcker sig mot söder. Strandvallen
har således en gång utgjort ön mur mellan å ena sidan
O O C?J
hafvet, å den andra en rad af trenne från hvaranda skilda
insjöar. Af dessa har åtminstone den sydligaste ägt
naturligt utlopp. För att bedöma afständet mellan de nordliga
sjöarne och hafvet kan man ej uteslutande rätta sig efter
kartornas höjdkurvor, då vegetationen medfört en
obetydlig höjning. Gränserna af den nordliga och den syd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
