Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kant. De ännu senare bornholmska bälteknäppena äga
af ytan endast kvar den flata kanten (jfr dock Engelhardt,
Fyenske mosefund, Kragehul, pl. IV. fig. 18 med enklare
profilering och smärre icke koncentriskt anbragta hål).
Fornsaker utmärkande skede 1 äro: tveeggade svärd
med svärdsknappar af stadium I, spjutspetsar med aflångt
spjutblad samt oftast en med hufvuden prydd nagel genom
holken under spjutbladet, runda bältespännen af stadium
I, bälteknäppen. Hithörande af mig kända grafvar äro:
Melsted gr. 2, 3, 17, Kobbeå gr. 3, 7, 8, Knarregård gr. 2,
Brekkegård gr. 136.
Skede II. Såsom en regel, hvilken funnit allmänt
gillande, har redan A edel uppställt, att de tveeggade
svärden tillhöra den tidigare delen af denna period.
Tveeggade svärd, som förekomma tillsammans med
fornsaker som icke tillhöra föregående skede, böra således
räknas till det därefter följande skede II. Tillsammans med
tveeggade svärd funnos breda lansettformiga spjutspetsar
i Melsted gr. 6, Kobbeå gr. 1, Glasergård gr. 1, 2,
trapp-formigt pyramidala rembeslag som Eft., fig. 53 i Kobbeå
gr. 1, Glasergård, gr. 1, 2, med bältespänne af stadium
II i Kobbeå gr. 1. Tillsammans med trappformigt
pyramidala rembeslag låg lansettformig spjutspets i Melsted
gr. 18, rembeslag med ornamentik utförd i silfver i
Glasergård gr. 1.
C O
Fornsaker utmärkande skede 1.1 äro: tveeggade svärd
med knappar af stadium II, spjutspetsar med breda
lansettformiga blad utan nagel genom holken \ rembeslag af
trappformigt pyramidal form och dylika inlagda med silf-
1 En dylik spjutspets finnes afbildad å en af
Torslunda-plå-tarne. På en annan af plåtarne synes den äldre formen med nagel
genom holken. (Studier tillägnade Oscar Montelius, sid. 103, fig. 1
och 2). Under antagande, att den yngre formen kommit i bruk
nå-pot tidigare på Öland än på Bornholm, gifver detta oss en
tidsbestämning för plåtarne till senare delen af 500-talet (jfr Stjerna, ibid.
sid. 109).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
