Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sammanfattas nu det föregående, synas starka skäl
föreligga för det antagandet, att ännu på 800-talet
fort-lefde en gammal svensk historisk saga af följande
innehåll: den uppsvenske konungen Adils och lians broder
Eymund anfallas med krig af Ale ocli fördrifvas till
Götaland, där de få ett vänligt mottagande och understöd
af en götisk här; med denna draga de ut emot Ale, som
möter dem på Vänerns is; här står ett stort slag, och
Eymund faller i kampen; men Adils segrar, dödar Ale
och bemäktigar sig hans hjälm Hildisvin och lians häst
Hrafn; hästen, som sårats i striden, hämnas sin herres
fall genom att på hemfärden till Uppsala slunga af Adils,
som därvid får sin bane.1
I början af vikingatiden, då en allmän sagovandring
synes ha försiggått,2 öfverfördes denna Ynglingasaga, som
så många andra, till det fvn. området. Här lyckades sagan
ej bibehålla sig oförändrad, den splittrades i olika delar,
och enskilda moment i densamma utbildades mycket olika
på olika trakter. Men den drunknade ej spårlöst i den
stora fvn. diktningen; Adils har tydligen också för
norrmän och isländingar stått såsom en af den gamla heroiska
diktningens stora gestalter;3 ett enstaka moment som det
stora slaget på Vänerns is åtnjöt en mycket stor
popularitet, och äfven flera andra drag ur sagan återfinnas på
olika håll i den fvn. diktningen.4 —
1 Sagan om kampen mellan Adils och Ale ger ett kraftigt
uttryck åt Ynglingasagornas ledande tanke (släktmordsförbannelsen),
sådan denna tolkats af Geijer, Sira rikes häfder I 350 f. och Svend
Grundtvig, Udsigt 40 f.
2 Jfr Olrik i Nordisk Tidskrift 1898, s. 615.
3 Märk bl. a. det starka framhållandet af Adils ddåir i Yt. (se
Finnur Jönsson, Heimskringla IV 17).
4 Se vidare nedan s. 42 f. — Rydberg, Undersökningar i
germansk mytologi II 341 f. vill i sagan om kampen på Vänerns is se
bl. a. en gammal vintermyt; men bevisningen synes ej öfvcrtygande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
