Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Såsom från flera håll framhållits, har hos en mängd
folk — och i synnerhet på indogermanskt område —
förekommit en rå och primitiv hästkult.1 Äfven i Norden
har, såsom Schuck uppvisat, en dylik dyrkan af
häst-gudomligheter och offer till dessa varit gängse. Denna
svenska hästkult bör vara synnerligen gammal; hästen
förekom som husdjur i Sverige redan under stenåldern,
Maglehöjfyndet visar, att hästtänder redan under
bronsåldern i Norden begagnades som amuletter, och på
Jor-danes’ tid voro svenskarna särskildt bekanta för sina
ypperliga hästar.2 Viktigare för den fråga, med hvilken vi
nu sysselsätta oss, är dock den omständigheten, att —
såsom Axel Olrik påvisat3 — en stor del af lapparnas
mytologi och bl. a. deras hästoffer utgör lån från Nordens
germanska folk. Det finnesju ingen anledning att antaga,
att en kult af hästen skulle uppstå spontant hos lapparna,
och ej heller förekommer en sådan kult hos öfriga
finsk-ugriska folk i norra Europa.4 Olrik framhåller nu, att
den nordiska hästkulten öfverfördes till lapparna på en
tid, »der ligger forud for vor vikingetid, ja som går
til-bage til broncealdtren, eller i alt fald til en tid, hvor
de nordligste nordiske folkestammer, Lappernes na-rmeste
1 Mytologernas åsikter om de viktigaste indogermanska
hästkulterna refereras af Schuck, Studier II 163 f.; en god psykologisk
förklaring af, hur inan kommit att tänka sig andar i hästgestalt ges
af v. Negelein i Zs. fur völkskunde XI 408 f.
2 Jordanes’ yttrande lyder: »Alia vero gens ibi moratur Suehans,
qu® velud Thyringi cquis utuntur eximiis.»
3 Danske studier 1905, s. 39 f.
4 De bästa och utförligaste upplysningarna om lapparnas
hästkult och hästoffer röra de norska lapparna (se t. ex. Friis, Lappisk
viythologi 107 f.; Qvigstad, Kildeskrifter til den lappiske mythulogi
15, not 1, och 19); men att liknande föreställningar funnita också hos
de svenska lapparna, framgår af en uppgift hos Högström,
Beskrif-ning vfiver de til Sweriges Krona lydande Lnpmarker 119.
Anlikv. Tidskrift IS: 3. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
