- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Adertonde delen /
3:46

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tyder på att Eyvind här begagnat sig af en lokalsaga
från Halogaland: 1) såsom Munch och Maurer1 uppvisat,
är Håleygjatal på konstlad väg sammanställd ur mindre
omfångsrika genealogier, och enligt all erfarenhet bör väl
den grundläggande af dessa ha uppstått i ättens
hembygd och de sagor, som ansluta sig till densamma, vara
lokalsagor från denna trakt; 2) det, som i Ys. k. 23—24
berättas om Jorund, Gucllaug och Gylaug, gör i hög grad
intryck af att vara en häleygisk hämndesaga, af hvilken
Eyvind begagnat sig för sin dikt; 3) särskildt svnes man
med ganska stor säkerhet kunna antaga, att vi ha med
verkliga Hå logal andssagor att göra, då viktiga scener i
sagan lokaliseras till orter i denna trakt, såsom sker med
afseende på Gudlaug och Godgest (»Jmt var i QmÖ ä
Hålogalandi.») Det troligaste är väl, att sagan om Adils,
i likhet med flera andra Ynglingasagor, vandrat till
Halogaland och att håleygerna i sin diktning satt sin egen
konungaätt i förbindelse med den berömda sagoätten,
hvarvid bl. a. sagan om Godgest och Adils blifvit exempel
på det »austauch zauberischer feindseligkeiten» mellan
Håleygjaätten och Ynglingaätten, hvarom Maurer talar.

Det, som nu anförts, talar för att Adilssagan under
vissa århundraden varit synnerligen populär i Norge och
där haft en vidsträckt spridning; åt samma håll pekar
också den omständigheten, att namnet Adils ej synes ha
varit ovanligt i Norge under äldre tider.2 — Som ofvan
omtalade källor till stor del föra oss till en tid, som
ligger före den egentliga sagaskrifningens tid, bör det ha

1 Huldar saga 272.

2 Lind, Norsk-isländska dopnamn 4; möjligen hör också Agils
hit. *— Finge man identifiera Adils med Alldgisl, blefve namnet
oer-hördt spridt i Norge; se Lind: Audglsl och Rygh, Personname i
norske stedsnavne 21 f. — Märkas bör också, att Tjodolf tydligen
förutsätter sagan om Adils och Ale som allmänt bekant, då lian anser
det tillräckligt att endast med orden Ala dolgr häntyda på densamma.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:45:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/18/0386.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free