- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Adertonde delen /
3:47

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

varit i diktens form, som Adilssagan först blifvit populär
bland den norska allmogen. Men det kan ej antagas ha
varit en torrt genealogisk, af svårförståeliga kenningar
fylld dikt som Ynglingatal, som lefvat på folkets läppar;
det bör ha varit en folklig hjältedikt i samma stil som
Bjarkamäl och en del af Eddadikterna. Reminiscenser af
denna »eddadikt» ser jag dels i Skjoldungas skildring af
Vänerslaget,1 hvilkens källa ju ej kan vara Ynglingatal,
dels också i Kålfsvisas rader:

»Adils red Slönqvir,

^41i Hrafni,
es til iss riöu,
en an narr austr
und Aöilsi
grår hvarfaöi,
geiri undaör.»

För tillvaron af en dylik dikt talar i na gon mån
också den omständigheten, att man i Snorraeddans
nafna-Jmlur återfinner finnzleif bland omskrifningarna för brynja
och hildigQltr bland omskrifningarna för hjälm, ty enligt
Bugge och Finnur Jönsson 2 äro dessa ^ heiti» samlade ur
gamla, tiil stor del i folklig diktform författade kväden,
behandlande olika sagoämnen. Äfven den omständigheten,
att den från Ale tagna hjälmen kallas dels Hildisvin,
dels HildigQltr, tyder på diktens uttryckssätt.

Det nästa steget i den norska Adilssagans utveckling
synes mig ha varit det, att dikten om Vänerkampen kom
1 Skäldskap, k. 41; Arngrim p. 116; Bjarkarimur VIII. — Att
Ale enligt Skjoldunga är norrman, får väl uppfattas som ett utslag af
denna tids norska tendens att låta sagans heroer ha sin hemvist i
Norge; jfr Bjarke, Starkad m. fl.

■ Arboger 1875, s. 210; Germanist. abhandl. 506.

Sedan detta skrifvits, har Heusler i Zs. fiir deiitsches alt.
XLA’III 80 uttalat en liknande mening: iliest man Snorris
wider-gabe (af Rolfs färd till Adils), so hat man den eindruck: ein
feu-riges heroisohes lied, in prosa umgegossen und gekiirzt.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:45:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/18/0387.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free