Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skadade pärlor, funna i > stenrör» å Sätra nr. 1, Gärdslösa
socken. Af dessa båda fynd är således det ena gjordt
i ett röse eller en jordhög. Samma grafskick synes äfven
antydas af ett par myntfynd. Romerska guldmynt från
detta århundrade (SHM, 2103, 2355, 2872, 4098) äro
funna under flat sten vid röjning af en jättekulle i
Hvals-näs i Löt socken, ett lika gammalt guldmynt i en
stenkulle i Ramsätra i Köpings socken (SHM, 11)83). På
Öland ha vi sålunda med säkerhet kunnat konstatera,,
att man haft för sed att bränna liken och att uppkasta
graf högar, af hvilka åtminstone vissa varit stenrösen. Vi
o ~ /
hafva visserligen från ön ett mycket stort antal fornsakert
som ej skadats af eld, och som dock otvifvelaktigt
utgjort- delar af grafinventarier, men detta strider icke emot,
att likbränning varit allmänt rådande. Det nyss omtalade
fyndet från Sätra by liksom nedan berörda fynd från
Bornholm och Norge visa, att Oaktadt liket bränts, de
medgifna fornsakerna till större delen sannolikt medvetet
undantagits från bränningen.
På Gotland, som för 300-talet är ofantligt rikt på
graffynd, är 400-talet i detta afseende klent representeradt.
Då fornsaker under denna tid mera sällsynt synas
förekomma i grafvarna, äro vi dessutom hufvudsakligen
hänvisade till grafskickens typologiska utveckling. Under
500-talet existera vid sidan af hvarandra grafskick med
och utan bränning, hvilken senare sed tidigare varit
vanligare. Under samma århundrade blir dock likbränningen
allt allmännare, och vi hafva då tydligen att under
400-talet antaga en fortsättning af samma begrafningssätt.
Tidigare har man nedlagt det obrända liket i hällkistor,
och sådana fortsätter man att bygga, äfven sedan
likbränningen vunnit öfverhand, men de blifva med tiden
betydligt mindre samt kvadratiska och sättas bredvid
hvarandra. Så är fallet vid 400-talets inträde. Under
300-talet täckas grafvarna ännu af högar, men mot slutet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
