Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Föreningens för Nerikes folkspråk och fornminnen verksamhet under år 1864
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hjelpare, den rike Marsken Erik Kettilsson (Puke) varit
detta tågs förnämste, om också ej uppenbare ledare,
kan man svårligen antaga, att det kloster, han så rikt
begåfvat, hvars synnerlige befordrare han städse varit,
och der han ingifvit sin egen dotter Elisif, skulle kunna
haft skäl att klaga öfver plundring och kränkt gästfrihet
af män, som svurit hans fana. Fast mera är det troligt
att dessa af klostrets innevånare icke ansetts såsom
fiender utan såsom vänner, och deras ömsesidiga
förhållanden lämpats derefter. För öfrigt, om man ock skulle
vilja antaga att klostret blifvit plundradt af
Norrmännen sommaren 1380, är det icke möjligt att Biskop
Thord kunnat vara i okunnighet om nunnornas
utblottade belägenhet eller lemna den utan behjertande intill
Februari månad 1384, hvarföre de i brefvet omnämnda
hemsökelser måste under det närmast föregående året
eller möjligen emot slutet af 1382 hafva drabbat klostret,
och då kunna svårligen några andra härtill hafva varit
vållande, än Konung Albrekts egna anhängare, om
hvilkas våldsamma och gudlösa framfart man eger flera
samtida underrättelser. Af Biskop Nils Hemmingssons
enkla visa känna vi från Konung Albrekts regeringstid
just en sådan kränkning af Riseberga klosters gästfrihet,
som i Strengnäs-biskopens bref omtalas, då Konungens
gunstling Långe Bernhard derifrån bortröfvade Marsken
Erik Kettilssons dotter, den fagra Elisif, hvilket dåd,
att döma af tidehvarfvets och särskildt de Tyska
gunstlingarnes sjelfsvåld, sannolikt varit förenadt med klostrets
plundring. Konung Albrekts deltagande i denna
våldsbragd torde då finna sin rätta förklaring, mindre uti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
