Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Föreningens för Nerikes folkspråk och fornminnen verksamhet under år 1864
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wäsby testamenten synas hafva varit muntliga, på sjelfva
dödsbädden gjorda förordnanden, hvilka ej före dödsfallet
hunnit blifva på öfligt sätt med bref och sigill
bekräftade, och deraf förklaras det eljest ovanliga sätt hvarpå
dessa gåfvor stadfästats. Men att vitnesmålet på
griftebacken icke får anses såsom blott en publikation från
kyrkovallen, utan att man dermed velat likasom kalla
den döda sjelf till vitne å det afgifna intygets sanning,
bevisas deraf, att Olof Sonason tillkännagifver sin
fränkas gåfva på grafbacken i Riseberga, och ej — såsom
väl eljest bort ske — från kyrkovallen i Fogelvik, der
godset var beläget. Ett sådant bruk öfverensstämmer
äfven fullkomligt med medeltidens anda och
föreställningssätt, och måste utöfvat en stark och till sanningens
uppenbarande tvingande verkan på vitnenas sinnen i en
tid, då den ej ens i våra dagar fullt skingrade tron
på gengångare och gastkrystningår varit i fullt flor.
Då medeltiden i fordran på bref och sigill ej mycket,
om ens något, gifvit vår tid efter, hafva sådana
muntliga dispositioner antagligen icke ofta förekommit; men
när de stora samlingarne af ännu icke offentliggjorda
handlingar från 1300- och 1400-talen blifvit fullständigt
granskade, torde sannolikt flera bref än de nu anförda,
hvilka finnas bland Örnhjelms afskrifter af klosterbref,
kunna åberopas till stöd för en dylik sed.
Landtbruk och trädgårdsodling voro bland de
verldsliga göromål, hvarmed Cistercienser-ordens medlemmar
fingo sysselsätta sig; men klosterbrefven visa, att de goda
renlifvesfruarne i Riseberga ej heller försummat att
vända sig till godo den vinst, som kunde hemtas af
jernhandteringen. Sålunda förskaffade de sig påskdagen
år 1388 Konung Albrekts privilegier och frihetsbref
för den hytta på stålberget (mons calibis) i Nerike, som
klostret höll på att bygga vid Æmå qvarn, och den 5
Maj 1390 erhölls Drottning Margaretas stadfästelse på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
