Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
svårare af protestantismen kände statsmannen och
skriftställaren Philippe de Mornay, Seigneur du Plessis-Marly,
hade han, till följd af religionsförföljelserna, sökt en
tillflykt i Sverige, der hans lärdom och skicklighet i
diplomatiska och krigiska värf snart förskaffade honom ett
högt anseende och konungslig ynnest. Af historiens
vitnesbörd veta vi ock, att han, förledd af en rättmätig
harm öfver det ovärdiga sätt, hvarpå hans fordne
herre och gynnare, den afsatte Konung Erik
behandlades, deltagit i stämplingarne mot Konung Johan, blifvit
dömd till döden och afrättad 1574. Men hans deltagande
i denna sammansvärjning, hvars hemliga driffjedrar,
utsträckning och egentliga syften ännu äro insvepta i
dunkel, synes icke vara stäld i rätt dager af våra
historieforskare, som för litet uppskattat den anborna
Fransyska ridderligheten hos denne Sveriges förste
legiti-mist. Om De Mornays och i synnerhet hans hustrus, Fru
Anna Trolles frikostighet mot skolor och kyrkor vitnar
Biskopen i Wexiö Petrus Jonæ uti sin öfver Fru Anna
år 1620 hållna likpredikan, der han, utom de för
Kalmar och Wexiö läroverk stiftade De Mornayska och
Trolleska stipendier, uppgifver, att »mäst alla kyrkior
»uti Kalmarna superintendentia, så och drygaste delen
»öfver hela Wexiö stift» af dem försetts med nya
kyrkoskrudar, kalkar och påtener. Denna frikostighet,
hvilken den hedervärde Biskopen kanske målat i alltför
starka färger*), i förening med Friherre Hamiltons
uppgift, berättigar det antagandet, att Charles de Mornay
skänkt det ifrågavarande fönstret, hvilket han troligtvis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
