- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Andra delen /
60

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Föreningens för Nerikes folkspråk och fornminnen verksamhet under år 1865

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

60

Annandag Jul. Likasom så många andra kyrkliga
mysterier öfvergick äfven Trettondagsspelet snart uti
profana händer, hvarigenom det småningom nedsjönk till
ett folkupptåg, der mysteriets ursprungliga ändamål, att
åskådliggöra en märkelig tilldragelse vid Frälsarens
krubba, mer och mer sköts i bakgrunden, och vinnandet
af gåfvor i mat och penningar till ett muntert julgille
blef hufvudsaken. Äfven Staffans-sjungandet torde vara
en qvarlefva af ett likartadt sätt att fira minnet af S:t
Stephanus protomartyr, hvilken såväl i England som i
Skandinavien göres till Konung Herodis tjenare. Den
Svenska Staffansvisan, i det stympade skick vi ega henne,
synes icke kunna tillmätas någon synnerligt hög ålder,
och funnes ej motsvarande qväden hos andra folk, skulle
man svårligen ur hennes innehåll våga draga några
slutsatser om visans samband med S:t Stephanus.
Lyckligtvis lemna dock Engelska, Färöiska och Danska qväden
i detta fall fullständigare upplysningar. Den Engelska
visan, som utan tvifvel torde vara den äldsta, känner väl
ej Stephani befattning med hästarne, ehuruväl S:t Stephan
der, lika som i Tyskland och Skandinavien, är hästarnes
skyddshelgon; men då den Danska, som hvilar på samma
tradition som den Engelska, uppgifver att

S:t Stefan han leder de Foler i Wand

Alt ved den ljuse Stjerne;

så finner man här öfvergången till den Svenska visan.
Man behöfver således icke med Ihre toch hans
efterföljare nödvändigt tänka på någon Helsingarnes särskilda
apostel, utan kan, med ringa fara att misstaga sig, antaga,
att vår Staffan icke är någon annan än denne
kristendomens förste martyr. Det synes icke heller osannolikt
att, likasom vår kristendom hufvudsakligast kommit ifrån
England, äfven visan om Sankte Staffan derifrån leder
sitt ursprung. En kort redogörelse för det Engelska
medeltidsqvädet: »A Carol for S:t Stephens day», torde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:40:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/2/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free