Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Föreningens för Nerikes folkspråk och fornminnen verksamhet under år 1865
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
backe varit särdeles rik på fornlemningar, som dock
numera nästan spårlöst försvunnit. Ett annat
minnesmärke, som af honom omnämnes, den s. k. Kullkyrkan
på Hulinge backe, har deremot ännu icke hunnit att
alldeles tillintetgöras, ehuru grusgräfvare i århundraden
derpå användt all flit. Denna forntidslemning är en
aflångt fyrkantig byggnad af sten i fast kalkbruk, hvars
grundmurar af Wikander uppmättes till 31 alnars längd
på 20 alnars bredd. Vid byggnaden, som af allmogen
påstås hafva varit ett kloster, hafva grushemtare ofta
uppgräft menniskoben och hufvudskallar, hvaribland —
enligt af Wikander anfördt skriftligt vitnesintyg af Nils
Pehrsson i Hulinge, gifvet den 7 Oktober 1766 —■ en,
hvarå håret ännu var bibehållet och öfver allt fast
sittande. Med anledning af dessa uppgifter anmodade
Föreningen Landstingsmannen Pehr Nilsson i Råby, att
såsom närmaste granne till Hulinge undersöka detta
minnesmärke; och efter besök på stället och samtal
med äldre personer i trakten har han meddelat
Föreningen följande upplysningar. Af grundmurarne voro
endast ena långsidan oförminskad, men både i öster och
vester voro gaflarnes murar stympade af grushemtare,
och hade stenen blifvit bortförd och använd till flera
byggnader och källarehvalf i närheten, hvaribland
särskildt nämdes kyrkoherdebostället, hvars hela grund
samt ock öster om stora landzwägen, som kommer ifrån Göteborg och
löper fram utmedh MosiÖ kyrkia, äre många jordkullar och något tätt,
somblige af them äre wijdhare och högre och somblige icke så widhe och höge,
och thetta.....å bådhe sijdhor om wägen, sträcker sig wälligt stycke
norrut intill nästa by, hvilken Mosiööåhs kallas och alt medh sådana
angifna kullar eller skantzbackar, doch ähre flere på westra sijdhan om wägen,
och synas the på thenna sijdhan framemot tridingen af byen och i then
ändan the wända igen äre öfver tiugu stenar uprätt satte, somblige större
och högre, och somblige mindre och lägre uthan någon skrifft på them,
och säges at folk i gambla tijdher, skulle haffua öfvat sin gudztienst widh
them. Elliest äre några stenar uprätt ställte ther thessa jordkullarna
begynna westan til, doch finnes ingen bokstaf eller ritning på them.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
