Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fornlemningar i Norrland: - 2. Fornlemningar i Medelpad och Helsingland. Af Hans Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240
ifrågavarande ringar begagnades i Norden, bevisar
jämförelsen allsintet. Det är visserligen icke omöjligt, att
dessa ringar begagnats på hufvudet, men då det icke
är fullkomligt visst, synes det vara något förhastadt att
med namnet »hufvudring» bilda en åsigt, som svårligen
kan stödjas med bevis. För typen är ej heller detta
namn passande, alldenstund det finnes i Statens
Historiska Samlingar en fingerring af alldeles samma typ1).
Sådana ringar äro funna i Skåne 1 (Naffentorp i
Bun-keflo socken, Inv. 3396, halt 0,948); Bohuslän 2
(Hövike-näs, Valla socken, Inv. 653, halt 0,954; fingerring,
Solhem Mellangärden, Qville socken, Inv. 2348, halt 0,9i);
Öland 3 (Osby, Gräsgårds socken, Inv. 406, halt 0,965;
Bredinge, Kastlösa socken, Inv. 1946, halt 0,944;
spiral-vriden, Näsby, As socken, Inv. 3945, halt 0,974); Nerike
1 (tillsammans med en annan guldring2), Luggavi,
Kräklinge socken, Inv. 2248, halt 0,964); Uppland 5 (en från
en grafplats vid Långtora by, Långtora socken, Lagunda
härad, Inv. 1834, halt 0,958; tre, af hvilka endast en
inlöstes, från V. Rickeby, Gottröra socken, Långhundra
härad, Inv. 443, halt 0,985; en från Långalma, Börstils
socken, Frösåkers härad, Inv. 660, halt 0,926); Abo län 1
(Nousis socken, Inv. 223), Gotland 1 (ett litet fragment
från Rings, Hejnums socken, Inv. 1058, halt ungef. 0,87ö).
Af dessa hafva tre stycken strierade tresidingar,
nämligen Inv. 22, 406 och 3945.
x) Två af dessa större ringar äro afbildade i Hallenbergs Berättelse
om tvenne fynd. Stockholm 1821.
2) Afbildade i Hofbergs Nerikes gamla minnen, s. 76. Ett annat
exemplar af den åtföljande bygelns typ finnes i Statens Samlingar Inv.
2528 (Vestergötland) och är prydt med halfmånar, hvilka synes
charak-terisera solidusperiodens fornsaker. Jfr Svenska Folket under
hednatiden s. 25 f.
3) A samma soldattorp, der denna ring hittades år 1770, anträffades
nio år senare en guldten af ungefär 10 dukaters vigt, hvilken
sannolikt hörde till samma typ som Skottgårdsringen. Jfr Liljegrens
Fyndförteckning N:o 223 (Vitterh. Hist. och Ant. Ak. Handl. XIII. s. 199).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
