Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fornlemningar i Norrland: - 2. Fornlemningar i Medelpad och Helsingland. Af Hans Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
289
Germanerne, helst då det hände, att man hos dem
redan tidigt prydde metallytor med emalj. Men man
måste besinna, dels att Germanerne måste, för att kunna
utföra dessa arbeten, hemta granater och glas från södern,
dels att dessa arbeten voro under de fjerde och femte
århundradena synnerligen allmänna inom det byzantinska
riket1), hvarvid det säkerligen ligger närmare till hands
att tänka på ett inflytande utgånget ifrån än på ett
mottaget af de byzantinska handverkarne. Emellertid
behöfver man visserligen icke antaga, att dessa arbeten
tillkommit allenast i följd af en mycket långvarig
förbindelse med det byzantinska riket; blott motivet en
gång blifvit bekant bland de fjerran boende
»barbarerna», torde dessa på egen hand hafva användt det.
Att antaga, att alla de föremål, som äro försedda med
dessa ornamenter, skulle vara af byzantinsk upprinnelse,
vore tvifvelsutan oriktigt, då dessa föremål äro i de
germanska fynden så många och derjämte till form och
arbetssätt så nära öfverensstämmande med andra, som äro
af obestridlig inhemsk härkomst2).
Det är ganska eget att se, hur man vid val af
smycken, som skulle förses med denna ornering, förfor
olika hos de skilda stammarne. Baudot framhåller, att
inom Burgundernes område det är snart sagdt
uteslutande de runda spännsmyckena3) som äro inlagda, och
detsamma synes i allmänhet gälla de franska och tyska
fynden. Inom England äro likaledes företrädesvis de
*) Säcken och Kenner, die Sammlungen des k. k. Münz- und
Antiken-Cabinetes s. 328 f.
2) Huruvida man skall antaga, att arbeten af denna art blifvit förda
från det ena germanska folket till det andra, blir omöjligt att afgöra,
förr än man lärt närmare känna deras samfärdsel. Visst är, att icke
kunna alla eller ens de flesta arbeten af detta slag, som blifvit funna
t. ex. i Sverige, antagas vara arbetade utom landet.
3) Mémoire sur les sépultures des barbares de Tépoque Mérovingienne,
découvertes en Bourgogne.
Antiqv. Tidskrift. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
