Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fornlemningar i Norrland: - 2. Fornlemningar i Medelpad och Helsingland. Af Hans Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314
man finner, att typen i Sverige är så pass rikt
representerad och dessutom bestämdt inhemsk. Så storartade
likarmade bågspännen äro för öfrigt icke funna
någorstädes inom den germanska verlden.
Men likarmade spännen äro annars icke ovanliga i
de vestra Germanernas graffält. Baudot har i sitt vackra
arbete Sépültures des barbares de 1’époque
Merovin-gienne, découvertes en Bourgogne, afbildat många
varierande exemplar, funna i Bourgogne; Cochet återgifver
i sin bok Le tombeau de Childéric s. 27 normadiska
typer. I England synas dessa former vara sällsynta. Inom
den yngre jernåldern är denna typ representerad, ehuru
den, såsom man kunde vänta, är på ett helt annat sätt
utbildad och ornerad. Jag har redan citerat tvenne
svenska afbildningar (Liljegren och Brunius, Nordiska
Fornlemningar pl. XXIX och Bruzelius, Svenska
Fornlemningar 2, pl. VIII, fig. 61).
Om vi med åsidolemnande af lansarne, då de med
solidi samtida jernvapnen äro föga kända, granska de
öfriga sakerna, finna vi, att hornen mycket väl kunna
höra till denaråldern, under det spännena antyda en
något senare tid. Detta fynd lemnar således ett nytt
bevis för sammanhanget af den äldre Jernålderns början
och slut.
Med afseende på fyndorten förtjenar det nämnas,
att Hade icke ligger synnerligen långt ifrån Hede i
Möklinta, der det större guldfyndet, som omtalas i
sammanhang med Medelpadsfyndet 3 anträffades. Afståndet
blir obetydligt, om man tänker sig samfärdseln mellan
de två ställen fortgå icke landvägen öfver bergbackar
och genom skogar, utan sjövägen, öfver Hallaren, genom
Lill- och Storån ut till Östafjärden och vidare utåt
Dalelfven, vid hvars strand Hade egor ligga. Men äfven
l) Jfr Svenska Folket under Hednatiden s. 31.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
