Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bidrag till Svenska medeltidens konsthistoria. Af Hans Hildebrand (med 29 träsnitt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
353
något groteska och stela, men de sakna dock ingalunda
en viss grad af lifaktighet.
Om Vrigstadsmålningarne hafva den höga ålder,
jag velat tillerkänna dem, hafva vi således allenast från
början och slutet af den ifrågavarande perioden prof på
en i Sverige utöfvad målningskonst. Man må hoppas,
att kommande fynd skola fylla luckan, så att man kan
följa den fortgående utvecklingen, hvars höjdpunkt tills
vidare antydes af chormålningarne i Råda.
Till all lycka har man en möjlighet att steg för
steg följa utvecklingen inom ett annat, temligen
närbeslägtadt område, nämligen sigillgravyren. De äldsta
svenska, intill våra dagar bevarade sigiller äro från
1160-talet. Om man granskar de många plancherna i den
redan ett par gånger åberopade beskrifningen af våra
medeltids-sigiller, hvilkas betydelse för vår konsthistoria
och för kännedomen af medeltidens seder icke kan nog
framhållas, finner man, hur denna gravyrkonst från sin
temligen oansenliga början hinner en allt större
fulländning, till dess man inemot 1350 utförde sigiller, som
med skäl må räknas som det yppersta af sitt slag. Efter
den angifna tidpunkten inträder ett omisskänligt förfall
i denna konstgren och det är på grund deraf, som jag
ansett mig kunna föreslå för den första perioden af vår
medeltids målarekonst samma slutpunkt. Om den konst,
som blomstrade i våra bygder samtidigt med de starka
rörelser, hvilka mot medeltidens slut utmärka våra
fäders politiska lif, kommer jag framdeles att tala.
Utan någon inhemsk förberedelse framträder
målningskonsten vid periodens början; dess föregående
utveckling har man att studera i utlandet. Men denna
till en början främmande konst kunde, en gång
upptagen inom Sverige, göras inhemsk härstädes och
utbildas af svenska konstnärer i svensk anda. I hvad mon
detta skett, kan ännu icke på grund af de materialier,
Antiqv. Tidskrift. 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
