Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bidrag till Svenska medeltidens konsthistoria. Af Hans Hildebrand (med 29 träsnitt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
375
kanhända dessutom påpekas, att det är de å de
romanska dopfuntarne så ofta förekommande scenerna ur Jesu
barndomshistoria, som blifvit öfverflyttade på kapitalerna
och der utarbetade med större skicklighet.
Liksom den romanska stilen i allmänhet bibehöll
sig ovanligt länge på Götland, så synes ock enstaka
or-namenter blifvit med förkärlek behandlade ännu
temligen sent. Så var åtminstone fallet med den fig. 5, 15,
16 och 17 afbildade typen, hvilken å Gotland
förekommer t. ex. på Helvi-portalen från år 1239, på en
grafsten i Ekeby från 1316, på en praktfull grafsten i Sundre,
som åtminstone icke är yngre1) o. s. v.
De flesta gotländska dopfuntar kunna fördelas på
tvenne olika typer. Många hafva bilder ur Frälsarens
barndomshistoria, stundom nästan alldeles lika de
östgötska funtarnes, t. ex. i Grötlingbo, stundom rikare
utbildade, t. ex. i Alskog2). Andra deremot hafva hvarjehanda
fantastiska bilder, centaurer, bevingade vidunder o. s. v.
Tillgången på kalksten gör det naturligt, att man
finner i kyrkorna eller i deras närhet talrika grafstenar.
De flesta äro plana, fyrkantiga, med en inhuggen inskrift,
ibland med inhuggna ornamenter. För epigrafiken äro
de af vigt, då hvart decennium, skulle jag tro, från sista
delen af 1200-talet intill reformationen är på detta sätt
representeradt. Eget nog finnes här en likkistformig
grafsten, till sin form påminnande om de vestgötska och
med ornamenter, som ega ganska stor frändskap till
Bot-kyrke-stenens. Af detta i relief huggna och runristade
Maria. Jag har tyvärr icke aftecknat den, men jag vill påminna mig,
att bokstäfverna voro majuskler. Är detta fallet, torde det kunna lemna
någon hjelp vid dateringen. På Gotland synes gränsen mellan majuskler
och minuskler finnas vid pass år 1400.
*) Af Helvi-portalen och Ekeby-grafhällen finnas teckningar af P. A.
Säve i Kongl. Akademiens archiv. En teckning af Sundre-stenen finnes
i mina samlingar.
2) Teckningar af P. A. Säve i Kongl. Akademiens archiv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
