Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bidrag till Svenska medeltidens konsthistoria. Af Hans Hildebrand (med 29 träsnitt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
408
13. Nils Andersson pictor, sannolikt en svensk man,
arbetade år 1531 en predikstol i Odensala kyrka.
14. En Petrus biträdde Anders Eriksson i Alunda.
Det var kanske samme man som
15. Peter Jönsson molare, sannolikt en svensk man,
som målade Börstil, troligen under Jöns Bengtssons
episkopat. Hans målning kan ej längre granskas.
Till dessa femton konstnärers namn, som i början af
det förra århundradet voro kända och hvilkas arbeten
man ännu då kunde studera, men som nu torde vara
obekanta för *de allrafleste, kan man lägga de namn,
som under den senare tiden börjat åter omtalas, såsom
Anund, mannen med det svenska namnet, som
utförde de ännu bevarade målningarne i Råda skepp år
1494, och som, enligt hvad jag hört uppgifvas, torde
hafva utfört målningarne i Gökhem (Vestergötland) och
Håkan Gulleson maler, träsnidare och målare i
Helsingland under första fjerdedelen af 1500-talet. Han
har arbetat en Mariabild i Forssa kyrka, på hvilken han
kallas haakon gulleson i flegvm; en Anna-bild i
Enånger (med inskriften jaak haaken gulleson maler, och
årtalet MVCXX = 1520), ett altarskåp i Tuna med bilder
af S:t Nicolaus, S:t Lars och S:t Stefan (nu förvaradt i
Enånger1). Kanske arbetade han äfven S:t Urbans bild i
Hög, som invigdes år 1515.
Detta allt visar, att materialerna till vår medeltids
konsthistoria icke äro få2), allenast man vill göra sig
bedet vara samma man? Denna fråga torde knappast-kunna afgöras, förrän
man finner ett bref af underlagmannen med sigillet bevaradt; man
känner det bomärke, som målaren Måns begagnade.
1) Af Enångers- och Tuna-skåpen finnas fotografier i Kongl.
Akademiens archiv (skänkta af Helsinglands Fornminnes-Sällskap). Af det
förra finnes en temligen dålig afbilning i Ny Illustrerad Tidning för år
1867, s. 91. Den i sammanhang dermed förekommande uppgiften om
Forssaskåpets förstöring är oriktig.
2) Med afseende på mälarens stånd, bildningsgrad och sannolika
härkomst, må anmärkas, att de latinska inskrifterna äro oftast mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
