Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till hvilken tid och hvilket folk böra de Svenska Hällristningarne hänföras? Af Bror Emil Hildebrand (med 6 träsnitt och pl. 3)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Holmberg har lemnat teckningar af djurfigurer (tab.
25 och 26, 37 och 38), i hvilka han trott sig se
kamelen, noshörningen och sköldpaddan, deraf dragande den
slutsats, att hällristarne tillhört vikingarnes stam, som
under besök i södern gjort bekantskap med dessa
djurslag. Det är dock fara värdt, att någon illusion ingått
i dessa teckningar eller förklaringar. En häst eller
annat djur med packning på ryggen kan under en oskicklig
tecknares hand lätteligen få utseende af en kamel.
Noshörningens horn har icke någon likhet med figurerna på
dessa plancher. Sköldpaddan, om en sådan verkligen
förekommer, skulle, enligt hvad senare tiders fynd visat,
kunnat tecknas efter inhemskt original.
De flesta bland de afbildade hällristningarne vitna
om sjöfart och strider. Fartyg af olika dimensioner,
med eller utan besättning, förekomma allmänt. Dessa
ristningar träffas vanligen på bergsluttningar vid insjöar
och kärr eller dalgångar, hvilka i en aflägsen forntid
bildat hafsvikar och sund, eller utgjort flodbottnar.
Redan den omständigheten, att dessa insjöar och kärr nu
mera äro högre belägna än hafvet, och att dalgångarnes
botten under århundraden eller årtusenden burit gräs
och odlarens skördar, vitnar att mycket lång tid
förflutit, sedan här kunnat framgå sådana farkoster, som
på de fordna strandklipporna blifvit afbildade, och att
således dessa bergtaflors föreställningar icke hafva
någon gemenskap med de vikingafärder, som i Isländska
sagorna och andra våra skriftliga urkunder omtalas.
Skeppens form och byggnad, så vidt man kan derom
döma af de simpla teckningarne, lemna icke något
afgörande bevis om deras ålder, då man icke känner i
hvad mån den ena eller andra af de äldre folkstammarne
förstod att bygga mer eller mindre ändamålsenliga
fartyg. Utan svårighet skulle man ur Isländska sagornas
beskrifningar på sjöhjeltarnes fartyg kunna framdraga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
