- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Tjuguförsta delen /
21

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



UNDERJORDISKA BONINGAR.

De konstgjorda grottboningarna äro väl vanligen
anlagda i sidan av ett berg eller en sluttning, men de
förekomma ock på slät mark.

Så kunna de, såsom i södra Tunis, ligga omkring en
stor, öppen, fyrsidig gård, som är grävd djupt under den
omgivande marken, och till vilken man kommer på en
sluttande gång[1].

I vissa, sydliga, trakter har man underjordiska rum
för att skydda sig mot hettan.

Så är fallet i Mesopotamien, och Sven Hedin berättar
därom:[2] »Egendomliga för husen i Bagdad äro de s. k.
’serdabs’ eller källarrummen, som bilda en särskild
våning för sig, fem eller sex fot under jorden. Den heta,
kvalmiga atmosfären gör det nödvändigt för såväl
infödingar som européer att under sommardagarna så mycket
som möjligt undvika fria luften; man drager sig därför
då tillbaka till de mera svala underjordiska rummen.
Dessa hållas friska medelst en mitt i taket fästad fläkt,
som består av ett stycke tyg, i vars nedre kant en käpp
är insydd för att giva den stadga. Medelst ett rep, som
är bundet vid mitten av denna käpp, sättes fläkten i
ständig rörelse av tvenne tjänare, som turvis draga i
repet».

I andra, nordliga, trakter har man däremot
underjordiska rum för att skydda sig mot kölden.

Så berättar Tacitus om germanerna:[3] »De pläga
urhålka hålor i jorden[4] och betäcka dem med en mängd


[1] Våren 1896 hade jag tillfälle besöka dessa egendomliga boningar.

[2] SVEN HEDIN, Genom Persien, Mesopotamien och Kaukasien
(Stockholm, 1887), sid. 254.
[3] TACITUS, Germania, cap. 16.
[4] Hos de germanska folken förekommo sådana anläggningar långt
efter Taciti tid; i vissa trakter begagnas de ännu i våra dagar.
Enligt JOHAN FRITZNER, Ordbog over det gamle norske Sprog, I
(Kristiania, 1886), sid. 276, betecknade ordet dyngja ett »rum eller
værelse, hvoraf kun taget eller den överste del hævede sig over jordens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:02:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/antiqtid/21/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free