- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Tjuguförsta delen /
145

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ÅTS 2i: 1

FYRSIDIGA BYGGNADER.

145

I många fyrsidiga byggnader blevo emellertid två
sidor märkbart längre än de andra, varigenom
grundplanen blev en parallellogram {fig. 158). Ingången var då
vanligen vid eller nära mitten av den ena kortsidan
(gaveln).

Sådana byggnader, — var och en blott bestående av
ett kvadratiskt eller avlångt fyrsidigt, ej med förstuga
försett rum, vars väggar icke äro förlängda åt något
håll, — finnas även nu för tiden i mera avlägsna
bygder, men äro för övrigt numera ganska sällsynta.

Fig. 159 visar en finsk stuga av nu ifrågavarande
form och fig. 160 planen av en annan. Båda äro finska
pörten,x en bostadstyp, som förr varit den vanliga i
Finland, men nu endast någon gång ses, och det i avlägsna
trakter.

Det gamla, fig. 159 avbildade pörtet, som för omkring
40 år sedan besöktes av en svensk forskare, låg på en ö
i Kolima sjö, Tavastland. Det var »en mycket stor stuga
av oslätade, grova timmerstockar, med tak av bräder och
spjälar, med ingång i form av en låg dörröppning, med
fyra låga, men tämligen långa gluggar i sidoväggarna,
och i dessa gluggar inga fönsterrutor utan i deras ställe
luckor av trä, som kunde från sidan skjutas för
gluggarna, löpande i rännor. Då man genom dörren inträdde
i den mörka stugan, som ej hade någon förstuga, utan
utgjordes av ett enda rum, vars tak och väggar voro
svartfärgade av sot, hade man i hörnet till höger den av

1 Pörte var den vanliga benämningen på boningshuset, men, säger
professor Retzius (anf. arb., sid. 23), »i Åbotrakten betyder pirtti
badstuga; med denna betydelse är ordet inkommet från de littauiska
språken, uti vilka badstugan heter litt. pirtis, lett. pirts af verbet litt.
pirti, lett. pêrt bada, hvaraf litt. reflexivet perlis bada sig. Att pirtti
sålunda betydt både badstuga och boningsstuga förklaras däraf, att
i äldre tider samma rum begagnades både till boning och till badstuga
och äfven till via. Detta är ännu fallet i Estland.»

Antikv. Tidskrift, 21: 1. 10

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:45:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/21/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free