Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
I. BONING.
ATS 21: 1
och 210 återgivna stugan,1 som, när den 1867 nedtogs,
i många år hade varit obebodd och slutligen blott använd
som hölada. Den var uppförd under medeltiden, troligen
långt före reformationen.2 En kännare säger om denna
stuga år 1773: »Stokkene ere lige tykke til begge ender
eller hugne, som man her siger, gjennem en ring, og
den yderste skorpe, d. e. den saakaldte gjete, er
borthuggen. Alt dette viser bygningens höje ålder, som og
b cd
1 L_––––––,
l
1––-—–––––u
a d e e
Fig. 208. Plan av portet fig. 207.
sees af bygningsmaaden, som er mere net og kunstig end
den nu brugelige. Alle stokkene lige til svillerne, hvoraf
den ene er l1/^ alen, den anden l1/2 alen bred, ere
saavel ud- som indvendig høvlede og saa net sammenføjede,
1 N. Nicolaysen, Kunst og Haandverk fra Norges fortid, pl. VIII.
2 N. Nicolaysen, Norske fornlevninger (Kristiania, 1862—66), sid.
579. Det säges där, att stugan »paa gr unn af sin ælde har faaet
det urimelige navn Jutul- eller Hedningstuen, medens den ej kan være
ældre end det 13de hundredaar. Den er 16 alen lang, 11 bred og
til mønen 11 stokker høj, hvoraf 6 stokker eller 5 alen til
tagskjeg-get». — Nicolaysen förklarar (Kunst og Haandverk, sid. 5) vissa
detaljer peka på »en ikke tidligere tid end et stykke ud i det 13de
hundredaar. I det hele tør det vei anses nærmest det rette, naar
stuen henlægges til tiden før ca 1350, dog snarere efter end før
1300». — Se även Eilert Sundt, anf. arb., sid. 152.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
