- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Tjuguförsta delen /
15

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ATS 21: 2 SVEEIÖ1 OCH VIKINGAFÄRDERNA VÄSTERUT. 1§

Dybeck (folio), II: 118. — O. von Friesen, Fornvännen
1909, sid, 58, not.

Vallentuna härad, Vallentuna socken, Lingsberg:

Vid mitten av 1800-talet fann man här, invid en
gammal väg, en i tre stycken sönderslagen men lyckligtvis
så gott som alldeles fullständig runsten (fig. 2), på vilken
läses1. »Dan och Huskarl och Sven och Holmfrid, de [sönerna
och deras moder] läto resa sten denna efter Halfdan,
fader till Dan och hans bröder, och Holmfrid åt make
sin.»

Ej långt från den plats, där denna runsten ligger,
upptäckte man för några år sedan en annan runsten [fig. 3].
De båda stenarna hava uppenbarligen varit resta vid den
östra ändan av en väg, en på var sida om denna. Vägen,
vilken leder över en å, har, såsom resterna ännu visa,
varit »en sådan vägbank, som de gamle kallade »bro», och
som tjänade som väg eller vad genom sumpmarker eller
grunda sund. Vägfyllningen löper nästan mitt emellan
de båda runstenarna i östlig-västlig riktning och visar
i åns skärning den ansenliga bredden av över 13 meter.
Den är ännu fullt skönjbar i åkern på båda sidor om ån
genom de smärre stenar, varmed myllan här ännu är
uppblandad, ehuru massor av kullersten bortförts av
jordägaren. Om fyllningens djup kan man göra sig en
föreställning därav, att man vid åns reglering gått ned till
3 meters djup utan att hinna bankens botten.»2

Den eller de, som hedrades genom runstenen, hade
således — liksom många andra — också hedrats genom
anläggningen av en »bro».

Inskriften på den nyfunna runstenen lyder: »Men

1 Dybeck, 8:o, 94. — O. von Friesen, Foravännen 1911, sid. 108.
— Densamme, Upplands runstenar, sid. 26.

2 O. von Friesen, Fornvännen 1911, sid. 106.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:45:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/21/0223.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free