Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
KILS ÅBERG.
ÅTS 2 1: 3
tikens grupp. Så hava exempelvis de karaktäristiska
tvär-streekade trekanterna (jfr fig. 8, 11, 13, 38, 42, 44, 45,
48) redan under 200-talet erhållit en vidsträckt
användning och uppträda såväl å remändbeslag (fig. 54 — 55)
som å guld- och silverringar (fig. 56).
Även det i fig. 1 v återgivna ornamentet, bestående
av en smal, bandartad fördjupning, i vars botten
korsande linjer framträda i svag upphöjning, går tillbaka
till 200-talet, då det huvudsakligen uppträder å gnid-
Fig. 56. Detalj av en guldring. Finland. Längd 93 mm.
ii
** )
#0 -21
Fig. 57. Guld. 1/1. Valla, Klinte s:n, Gottland
ringarna (fig. 56). Samma är förhållandet med
gitter-ornamenten, vilkas förstadier återfinnas hos 200-talets
guldringar såsom mera grovrutiga instämplingar av rombisk
eller triangulär form (fig. 57).
Det visar sig sålunda, att vissa av de till
stjärnornamentiken hörande ornamentsmotiven tillhöra den inhemska
utvecklingen, medan åter andra, och bland dem de
egentliga stjärnornamenten, äro av mera främmande ursprung.
Det återstår alltså endast att bland kontinentens
forn-sakstyper söka förebilderna till de nordiska
stjärnornamenten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
