- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Tjuguförsta delen /
9

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ATS 2K4 TESSINSKA KYKKOBYGGNADEK. 9

kyrkor, S:t Andrea dei Quirinale och S:ta Maria dell?
Assunta i Ariccia vid Rom, den förra med oval, den
senare med cirkelrund plan. Av dessa företer särskilt
kyrkan i Ariccia, som är försedd med en stor ingångshall
och en hög lanternin på den halvsfäriska kupolen,
anmärkningsvärda likheter med Tessins Karlskrona-kyrka,
ehuruväl grundplanen så till vida är olika som den romerska
kyrkan icke har några korsarmar och även i det yttre
bibehåller rundformen. Emellertid finnas i själva
resningen, proportionerna, murindelningen och bekröningen,
överensstämmelser, som knappast kunna antagas vara
omedvetna, ty Tessin satte ära i att följa samma
stilprinciper, som tillämpades av Bernini och hans romerska
elever.

Mindre sannolikt synes mig, att Tessin påverkats av
norditalienska centralkyrkor med korsplan och kupol,
exempelvis S:ta Maria delia Croce vid Cremar även om deras
plananordning kan visa fullständigare överensstämmelser
med Tessins skapelse, än de Berniniska kyrkorna göra.

I detta sammanhang förtjänar för övrigt erinras om,
huru Tessin själv i ett memorial rörande en
kyrkobyggnad i S:t Petersburg anför Pantheon såsom den bästa
förebilden. Han betonar, att han önskar ansluta sig till
»der antiquen Tempel auswendige Beschaffenheit% vilket
han säkerligen även tänkt sig i Karlskrona, och angående
önskvärdheten av en förhall uttalar han sig på följande
karaktäristiska sätt: »Ja, es ist auch nichtes das eine
Fa-ciate von weitem mehr distinguiret als eben der starke
Schatten in denen grossen Portiquen, so dass ich nicht
begreiffen känn weswegen die heutigen Architecten, ja gar
nun in diesen letzten Sièclen, so sehr zu dehnen plätten
Faciaten verfallen seijndt, die da nur bestehen von ein
hauffen halben Colonnen und Pilastern mit kleinen
Ornamenten und ihren Nischen und Fenstern, welches die
Antiquen so sehr haben gemeidet, und zwischen der Grösse

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:45:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/21/0305.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free