Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 OSVALD SIRÉN’. ATS 2 1:4
Tessins Kalmarkyrka. Det gäller exempelvis om Giacomo
delia Portas fasader till S:ta Catarina dei Funari, S:ta
Spirito in Sassia och S:ta Maria dei Monti. Dessa äro
jämförelsevis tidiga, de tillhöra ännu 1500-talens tredje
fjärdedel, och utmärka sig genom en lugnare och jämnare
behandling än de senare barockkyrkorna.
Indelningssystemet med pilastrar, fönster och nischer är det, som
ovan beskrivits, men rytmiken är ej så häftig,
pilasterintervallerna äro ungefär jämnvärdiga inbördes; fasaden är
nästan plan utan egentlig stegring mot mitten. Men likartade
fasader påträffar man, som sagt, på en stor mängd
1500-och 1600-tals kyrkor, icke blott i Rom och Bologna, utan
även i många andra italienska städer, och det synes
därför hart när omöjligt att ange, vilken av dessa Tessin
möjligen haft i tankarna, då han komponerade fasaderna
till kyrkan i Kalmar.
Genom sin egendomliga hybrida plan skiljer sig
Kalmarkyrkan principiellt från gängse italienska kyrkotyper.
De två korsarmarnas förlängning på ömse sidor om ett
kupolrum är en sällsynthet. Endast undantagsvis
påträffas detta drag — exempelvis i Sorbonnekyrkan i Paris
— och då uppstår ju en viss likhet med Kalmarkyrkans
plan. Emellertid äro här inga tornkvadrater inställda i
vinklarna mellan korsarmarna, utan i stället ansluta sig
två kapell på varje sida till långskepparmarna.
Sorbonnekyrkan uppfördes 1635—59 efter ritningar av Lemercier.
Tessin hade sålunda tillfälle att se den ännu icke helt
fullbordad, då han 1652 besökte Paris. Den räknades
ju också till samtidens förnämsta arkitekturverk, och är
förövrigt historiskt intressant såsom det första försöket
att i Frankrike omplantera den italienska
kupolbyggnadskonsten, men, karaktäristiskt nog, nöjde sig konstnären
med att göra en relativt låg murad innerkupol och reste
över denna en mycket hög träkupol på en tornartad tambur,
som fullständigt behärskar byggnaden. Detta förfranskade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
