Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Den helige Eskils biskopsdöme av Sune Lindqvist - VII. Monnment oeh gravkistor i Svealand, mer eller mindre beroende av de beskrivna gravvårdarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 2 2: 1 DEN HELIGE ESKILS BISKOPSDÖME. 1)1
monumentet stått inbördes, kan dessvärre nu ej avgöras.1
Det må observeras, att i båda fallen den enas ristning,
särskilt med avseende på mittdjurets ställning, utgör
spegelbilden av den andras, vilket givetvis ökade deras
verkan, om båda samtidigt voro synliga.2 Så stå de två
av R. Dybeck (8° 61 och (>2) avbildade stenarna vid Berga i
Husby-Rekarne sn.
Redan i detta läge synas mig dessa parstensmonument
erinra, säkerligen avsiktligt, om de två gavlarna till en
gravkista lik de från Rekarne beskrivna, varifrån
Yår-frukyrkamonumenten väl också lånat sin ornering. Vid
gravar behöva de dock ej blivit resta.
Vid bläddrande i ett runverk slår det en var, huru
särskilt i Enköpingstrakten vid sidan av de två
parstens-monumenten finnas påfallande många ristningar med samma
mönster som dessa. Lifsten och hans samtida Tidkuine eller
den förres lärjunge Båle hava signerat flera av dessa.
(iemensamt för de flesta ristningarna av den nu
behandlade mönstergruppen, och framförallt karaktäristiskt
föi’ de västligare, ursprungsorten mera närliggande är det
förhållandet, att fyrfotadjurens ben genom kringleformigt
(»Her annorlunda lagda slyngor — emellanåt av kroppen
till ett mindre, ormlikt djur — blivit fjättrade. Detta
gäller även i sådana fall, där ej djurkroppen för övrigt
invecklats i en rik slingflätning. Se fig 39, 46, 47 och 22.
Måhända li^er häri en viss svinbolik. Skulle detta
a gavelhällarna så ofta anbragta djur åsyfta exempelvis
den i Uppenbarelsebokens 20:de kapitel omtalade
»draken, den gamla ormen, vilken är Djävulen och Satan»,
och som »bands för tusen år»? På samma sätt, som he-
1 R. Dybeck meddelade om Norby-stenarna, att den ena låg »några
alnar» från den andra, om Klistad-stenarna, att de lågo bredvid
varandra med nedvända inskrifter.
2 Jfr den av Båle — som tagit mönster av Lifsten — i samma
socken utförda Tjursåkersristningen, D I: 91.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
