Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Den helige Eskils biskopsdöme av Sune Lindqvist - X. Brytningstiden i Rekarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 2 2: 1 DEN HELIGE ESKILS BISKOPSDÖME. 115
fynden så sällsynta, att vi måste betrakta de befintliga
som även på sin tid sällsynta, som tempelgods e. dyl.
Det är först under vikingatiden, som hedniska religiösa
föremål i Svealand bliva vanliga. De uppträda då
framför allt i miniatyrformer, avsedda att på halsringar eller
kedjor bäras på bröstet (fig. 60).
Samtidigt ’förekom, ehuru bland jordfynden mera
sparsamt, den gamla kristna symbolen, korset, buren på samma
sätt (fig. 61).
Härav är tydligt, att dessa som. smycken burna hedna
och kristna trossymboler måste stå i ett visst beroende
av varandra.
Av vilken art detta är, måste närmare utredas. För
detta ändamål böra vi, med hänsyn till det arkeologiska
materialets faktiska begränsning, i första hand studera
gravfynden.
Det gravskick, som, ärvt från äldre tider, var det
vanliga under vikingatiden inom de gamla svealandskapen,
känna vi väl genom de talrika där befintliga by gravfälten.1
1 Jfr O. Almgren, Vikingatidens gravskick i verkligheten och i den
fornnordiska litteraturen (Nordiska Studier, tillegnade Adolf Noreen,
Uppsala 1904); Dens., Alunda sockens fornminnen, I (Upplands
Fornminnesförenings Tidskrift, bd 6); T. J. Arne, Nya bidrag till
Södermanlands förhistoria (Bidrag till Södermanlands äldre kulturhistoria, XVI
m. fl.
Fig. 60. Torshammare på
halsringj järn.
Södermanland.
Fig. 61. Kors, järn.
Karls-hult, Längbro sn, Nerike.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
