Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Den helige Eskils biskopsdöme av Sune Lindqvist - X. Brytningstiden i Rekarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 22: 1 DEN HELIGE ESKILS BISKOPSDÖME. ’ 121
någon tillfällighet, att vi vid sidan av det stora antalet
torshammare av järn och de ävenledes ej sällsynta
tors-hammarne av silver ej äga en enda av brons.1 Det säger
sig själft, att övergången från Tors- och Frö- till
Kristusdyrkan ej kunnat utrota denna urgamla föreställning och
att m. a. o. ’de kristnas symboliska hängsmycken lika väl
som hedningarnas alla blivit gjorda av stål, när ej
förmögenheten tillät fåfängans tillfredsställande med arbeten
av adel metall.2
Av ovanstående översikt ha framgått följande
iakttagelser:
1. Under rent heden tid var det i Sverige ej
brukligt bära religiösa symboler på den dagliga klädedräkten.
2. Vid platsen för den första missionen anträffa vi
de första som hängsmycken burna trossymbolerna — kors.
3. Först långt senare uppträda som hängsmycken
burna torshammare.
4. Bruket av torshammare som hängsmycken var
under 1000-talet i Mälardalen flerstädes synnerligen
allmänt.3 I ’analogi därmed böra kristna trossymboler
samtidigt hava burits i lika stor utsträckning, ehuru det
befintliga arkeologiska materialet ej lämpar sig lika väl för
detta bruks fastställande.
1 Det fåtal miniatyryxor av brons, som föreligga I svenska fynd,
kunna med fördel uppfattas som importsaker österifrån. Jfr O.
Almgren Fv. 1909 sid. 41, fig. 6, och Upplands fornminnesförenings
tidskrift, bd 6, sid. 264 (med fig.); T. J. Arne, Fv. 1911, sid. 59, Üg.
244 c och d; H. Schetelig, Bergens Museums Aarbog, 1911, nr 13.
Den sistnämnde betvivlar med rätta dessa yxors symboliska karaktär.
2 Tillvaron av ett litet antal hängkrueifix av brons såsom exv.
Fv. 1911, sid. 246, ag. 40 rubbar naturligtvis ej denna sats*
giltighet, ty för bildframställningar lämpade sig ju stålet ej.
8 I sydligare delar av landet ha dylika av silver troligen burits
redan under 900-talet. Jfr vissa bland de av H. Hildebrand i Mbl. 1872,
sid. 49 ff. och i Mbl. 1875, sid. 33 f. avbildade och beskrivna. Jfr
dateringen av torshammare å runstenar, sid. 135 nedan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
