Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Den helige Eskils biskopsdöme av Sune Lindqvist - X. Brytningstiden i Rekarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
SUNE LINDQVIST.
ATS 22: 1
teoretiskt ej väntas börja tidigare, utan snarare senare
än förekomsten av korsmärkta stenar.
Vid behandlandet av frågor, sådana som de nyss berörda,
får man ett livligt intryck av, vilken betydelse ett
fortsatt utforskande av de i svealandskapen så vanliga
by-gravfälten skall få, oaktat gravgodset i de flesta är så
torftigt. Tyvärr kräves dock ännu, ej minst beträffande
Rekarnebygden, ihärdigt fältarbete, innan några mer
vittgående slutsatser därav kunna dragas.
Några utförda undersökningarna må här i korthet
omnämnas. Vid Lundby i Fors strax V om Eskilstuna
(synligt å fig. 1, bikartan) har utgrävts ett antal
brandgravar, som vid sidan av några äldre i allmänhet tillhöra
vikingatiden.1 Intet gravfynd kan med säkerhet anses
tillhöra senare tid än 900-talet, torshammare och dylika
symboler saknas.
Endast en skelettgrav från vikingatiden torde _ vara
känd inom Rekarne (om vi ej diträkna de kristna
gravkistorna av kalksten). Den undersöktes år 1913 och var
belägen i omedelbar närhet av de s. k. Stavstenarna
under Husby i den efter denna by uppkallade socknen.2
Ovan jord markerades ifrågavarande grav av en av stora
stenar lagd, fylld stensättning. I dennas mitt fanns före
utgrävningen en avlång insänkning, vilken befanns hava
Ö o ö o*
bildats genom gravkistans hopsjunkande. Bland det
torftiga gravgodset märkes ett tyskt silvermynt.
Beträffande Rekarne erhålla vi alltså få upplysningar
ur gravfynden. En rikare • källa lämna runstenarna,
särskilt om avseende fästes vid därå uppträdande kors och
1 T. J. Arne i Bidrag till Södermanlands äldre kulturhistoria,
XVI, sid. 30 f. Andra liknande gravfynd, med obetydliga undantag
äldre än 1000-talet, omnämnas där och av H. O. Indebetou i
Södermanlands Minnen, sid. 182 ff.
2 Jfr R. Dybeck, Rana 8°, h. 1, sid. 31 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
