- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Tjuguandra delen /
137

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Den helige Eskils biskopsdöme av Sune Lindqvist - X. Brytningstiden i Rekarne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ATS 2 2: 1 DEN HELIGE ESKILS BISKOPSDOME. 137

om im behandlade Rekarnestcnar erinrande grupp, ej
återfinnas på närmare håll än i Skåne (Lundagårdsstenen
fig. 44 och 45) och på norra Jylland (W I: 14; II: 36).
Likt flertalet med »lejon > eller hammare försedda stenar
i sydligare provinser (jfr sid. 94 och 95) äro dessa något
äldre än sin replik i Rekarne. Lundagårdsstenen dateras
till tiden 1000—25, de jylländska till tiden omkr. år 1000.

Det är ej blott förekomsten av torshammare å
stenarna fig. 62 och 64, av Kristushuvud å runstenen fig. 63
(jämte ett dylikt å en besläktad sten i östra
Södermanland) och av lejonet ä gavelhällen fig. 22 i Tumbo
jämte en replik därav i Torshälla sn (jfr ovan sid. 46),
som antyda för Rekarne egendomliga konstnärliga
impulser västerifrån strax fore 1000-talets mitt. H. Schiick
bar i den bekanta Sigurdsristningen å Ramsundsberget i
Jäder, daterad till tiden omkr. 1025, uppvisat påverkan
av engelsk-västskanclinavisk konst.1 Det torde endast
tillsvidare böra lämnas därhän, om den, såsom Schtick
antager, bör förklaras genom tapetimport eller genom
hänvisning till illuminationerna i de böcker, som
otvivelaktigt följt det nyupprättade Rekarnestiftets präster hit.

Det återstår endast att i korthet omnämna övriga,
delvis måhända ined de sist behandlade samtida, delvis yngre
ristningar i Rekarne. De uppgå till ett tiotal (L 972,
977, 982, 989 och 994; D 8° 32, 35(?) och 87; tre
nyfunna stenar å Turnbo kyrkogård (lik D 8° 32), vid Jäders
kyrka och vid Östra i Sundby) och äga vanligen kors,
i några fall kristen förbön eller båda delarna.2

1 Studier i nordisk litteratur- och religionshistoria, 3, sid. 172 ff.
En fylligare utredning av dylika Sigurdsristningars betydelse
framlägger dr Emil Ekhoff i ett under tryckning varande arbete över
svenska stavkyrkor.

- Ej upptagna i ovanstående sammanställningar äro följande
ristningar: L 992, D 8 61—62, en vid Gundband i Vallby, fragmentet
L 985, ett nyfunnet fragment i Torshälla kyrkas södra kormur och
två dylika, anträffade å klosterplatsen i Eskilstuna år 1912 och
uppställda i en plantering därinvid.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:46:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/22/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free