Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Den helige Eskils biskopsdöme av Sune Lindqvist - XI. Förhistoriska handelsplatser i Rekarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
SUNE LINDQVIST.
ATS 22; l
hållit, att konungen av sin godhet skulle låta dem själva
och övriga medborgare i Thorssargh och orten (villa m)
själv i handel och foretag av allehanda art äga och
åtnjuta städernas rättigheter (jura civitatum et villarum).
vilket ock av konungen beviljades (D S 2097).
Ar 1643 gjorde innebyggarna i Kskilstuna, som da
låg under landsrätt, ansökan hos regeringen om
forskoning från accisen, eller, därest den ovillkorligen skulle
erläggas, om tillstånd att erlägga denna hos
befallningsmannen i staden och icke till »Toisillia borgarom».
Resolverades, att Eskilstuna skulle »bliva lagder till
Tors-illia, så att dhe två rieckar skole vara een stad tillhopa,
och at dhe som uti Kskilstuna boo skole, måge ninta
Torsillia stadz privilegier til godo och höra under dess
rätt och jurisdiction».1
Trots allt utgjorde efter Kskilstuna genom sitt centrala
läge allt fortfarande den naturliga platsen för
Rekarnebygdens inre handel. I privilegier för Torshälla av den 29 mars
1()47 stadgades, att allmogen icke skulle föra sina varor
till salu i Kskilstuna, utan i ’rorshälla, varest tull vore.
och att Kskilstunaborna borde köpa sina varor inom
Torshälla tullportar, på det Kronans tull måtte bliva
förkovrad.2
Att Eskilstuna efter alla dessa attacker från
kronans-sida, påkallade i Torshällabornas välförstådda intresse,
likväl ej blott bevarat sin karaktär av stad, utan ånvo
vida överflyglat Torshälla, ha vi att tacka — munkarna
för. Jag har ovan nämnt, hurusom dessa, vilka vid
medeltidens början med hänsyn till då rådande förhållanden
funnit lämpligast bosätta sig i Tuna, genom gåvor, köp
och byten hunnit samla avsevärda jordagods i Rekarne,
främst i klostrets närhet, innan detta upplöstes och dess
1 F. Grönberg, Eskilstuna-minnen, sid. 8.
2 E. M. Fant (A. Wangstelius). De Thorshälla (diss. acad. Ups.
1782), sid. 10.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
