Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Den helige Eskils biskopsdöme av Sune Lindqvist - XII. De första stiften i Västergötland, Södermanland och Uppland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hänseende, Sigtuna. Där missionerade på 1060-talet biskop
Adalvard d. y., såsom hans samtida Adam av Bremen
berättat. Då Adalvard emellertid snart åter blev fördriven
härifrån, måste ortsbefolkningens definitiva inlemmande i
den kristna kyrkan ha ägt rum först senare. Det
förefaller ha skett under 1000-talets sista decennier. Ty
från nämnda tid, i varje fall knappast yngre tid, härröra de
stora byggnadsföretag, varom S:t Pers och S:t Olofs
mäktiga ruiner i Sigtuna vittna.[1] Vid samma tid uppträda,
såsom ovan påvisats (sid. 96), de första uppländska
gravvårdar, som med säkerhet tillhöra begravningsplatser vid
kyrkor, och bland dem är den viktigaste gruppen
lokaliserad just till Sigtuna med närmaste omnejd.[2] För
fortvaron av det sålunda sannolikt under 1000-talets sista
fjärdedel tillkomna Sigtunastiftet vittnar
Florensdokumentet, gällande tiden omkr. år 1120. Necrologium Lundense
och Roskildekrönikan nämna bland dem, som stupat i slaget
vid Fotevik år 1134, Henrik, biskop av Sigtuna, ehuru
då fördriven från sitt stift.
Troligen står upphörandet av biskopssätet Sigtuna i
omedelbart samband med uppkomsten av ett nytt dylikt
i gamla Uppsala.[3] Då denna ort ej nämnes i
Florens-dokumentet, men väl en Siwardus obsalensis episeopus
uppdyker åren 1141 och 1142, blev Uppsala nämligen
stiftsstad under 1120 eller 1130-talet.[4]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>