Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Den helige Eskils biskopsdöme av Sune Lindqvist - XII. De första stiften i Västergötland, Södermanland och Uppland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på 1070-talet avslutade sin historia, ej kände mer än
ett biskopssäte i Västergötland, Skara. Han ansåg det
hava funnits till såsom sådant i åtminstone ett halft
århundrade.[1] Detta låter sig emellertid väl förenas med
biskopslängdens uppgift, att endast två biskopar funnits i
Västergötland, före den, som säte i Skara.
Enahanda var slutligen också utvecklingen i
Södermanland. Under den äldre kristna tiden fanns, såsom
Sv. Tunberg med stöd av Florensdokumentet visat och jag
genom tillfogandet av några arkeologiska vittnesbörd sökt
ytterligare bekräfta, ett biskopssäte i Eskilstuna. Den
omständigheten, att Rekarnebygden samt Eskilstuna
erhållit kyrkor redan före eller omkr. år 1O50 på samma
platser, där dylika finnas än i dag, att gravläggning
kring dessa kyrkor redan vid nämnda tidpunkt i ej oväsentlig
utsträckning ersatt det förutvarande gravskicket, samt att
man flerstädes i Rekarne vid 1100-talets början var
färdig ersätta de första träkyrkorna med nya av sten, allt
detta synes antyda, att det lilla Rekarnestiftet redan omkr.
år 1050 ägt en tämligen fast, för den nutida
sockenindelningen grundläggande organisation.[2]
Att Eskilstuna blev säte för den första biskopen i
Sverige Nordanskog, förklaras genom dess dåtida, här
påvisade betydelse som en av Södermanlands viktigare
handelsplatser, inom Mälardalen den som låg närmast
Västergötland och Husaby, varifrån den sörmländska
missionen väl närmast utgått (Eskil Sigfrids följeslagare),
och varmed den i fortsättningen underhöll livlig kontakt,
såsom gravkisttyperna från mitten av 1000-talet och
stenkyrktypen från 1100-talet antyda.[3]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
