Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Den helige Eskils biskopsdöme av Sune Lindqvist - XII. De första stiften i Västergötland, Södermanland och Uppland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
siste Sigtunabiskopens stift underordnades ett vid sidan
härav självständigt framvuxet yngre systerstift.
Vi veta ej heller, om den förste Skarabiskopen var i
besittning av kyrkojorden i Husaby. Då emellertid den
ovan anförda biskopslängden nämner, att var och en av
de sju första biskoparna förvärvat ett nytt bo »till staffs
och stols», synes den utgå ifrån, att så var fallet.
Det bör också påpekas, att vi finna både Uppsala- och
Skarabiskoparna göra anspråk på eller innehava arvet efter
deras föregångare i Sigtuna[1] och Husaby,[2] medan
johanniterna i Eskilstuna, ej Strängnäsbiskoparna, befunnits
innehava arvsrätten till den helige Eskils biskopsdöme[3].
I huvudsak var dock utvecklingen i de tre behandlade
landskapen likartad. Det är intressant att se, hur pass
oliktidig den detta till trots var. Följande schema
förtydligar sammanhanget.
Tid Huvudargument Biskopssäten i
Västergötland i Södermanl:d Uppland
Omkr. 1008 Legender om k. Olof och b. Sigfrid Husaby – –
» 1050 Eskilstuna-monumentgruppen Husaby Tuna – –
» 1120 Florens-dokumentet Skara Tuna och Strängnäs Sigtuna
» 1170 Påvebrevet DS 58 Skara Strängnäs Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
