Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
OSCAR MONTELIUS.
ATS 2 2: 2
De flesta här i Norden funna spjutspetsarna av flinta
äro emellertid icke sådana ensidiga, det vill säga på
undersidan obearbetade, vanligen ganska korta, smala och
ryggade spetsar som de nu beskrivna, utan de äro tvåsidiga,
det vill säga bearbetade på båda de något kullriga sidorna,
samt vanligen större och bredare. Bland dem kunna flera,
ganska olika typer urskiljas.2
För att lätta översikten över dessa typer och deras
78. — Montelius, Svenska fornsaker (Stockholm, 1872), fig. 65. — K.
Stjerna i Åntilcv. tidskr. f Sv., 19:2, sid 96, fig. 113. — O.
Almgren, i Antikv. tidskr, f. Sv., 20: 1, sid. 15, 18, fig. 12. —
Utbredningen i Sverige: A. Enqvist, Stenålder sbébygg elsen på Orust
oeh Tjörn (Uppsala, 1922). — S. Erixson, Stenåldern i Blekinge, i
Förmännen, 1913, sid. 163, fig. 39. — K Lithberg, Gottlands
stenålder (Stockholm, 1914), sid. 32, fig. 62—66. — B. Nerman,
Östergötlands Stenålder, i Meddelanden från Östergötlands Fornminnesförening,
1911, sid. 28, fig. 38; so tabellen. — K. E. Sahlström, Om
Västergötlands stenåldersbebyggelse (Stockholm, 1915), sid. 56, Üg. 22, 23; från
Västergötland voro 71 »spånpilar», sådana flintspetsar och trekantiga
pilspetsar kända. — E. Nygren, Värmlands stenålder, i Meddelanden
från Värmlands Naturhistoriska och Fornminnesförening, Nil (Karlstad,
1914), sid. 75, fig. 49; endast tre sådana spetsar kända från ^Värmland.
S. Lindqvist, Från Nerikes sten- och bronsålder i Meddelanden från
föreningen Örebro läns Museum, 1912, sid. 20, fig. 32, 33.
Norge: O. Iiygh, Norske Oldsager (Christiania, 1885), fig. 80;
»findes i mange varierende Former, mere eller mindre omhyggeligt
arbei-dede», — G. Gustafson, Norges Oldtid (Kristiania, 1906), sid. 26. —
A. W. Brøgger, Norges Vestlands Stenalder, i Bergens Museums Aarbog,
1907, nr 1, sid. 11. —
Danmark: J. J. A. Worsaae, Nordiske Oldsager i det Kongelige
Museum i Kjöbenhavn (Kjöbenhavn, 1859), fig. 72, 73. — A. P. Madsen,
Afbildninger af danske Oldsager og Mindesmærker, Stenalderen
(Kjöbenhavn, 1868), pl. 38. — Madsen, Grarhoje, se ovan. — F. Sehested,
Fortidsminder og Oldsager fra Egnen om Broholm (Kjöbenhavn, 1878),
sid. 46.
2 I flera punkter ser jag denna fråga på samma sätt som Sophus
Muller; jfr hans Ordnmg och Flintdolkene.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
