- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Tjuguandra delen /
48

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

48

OSCAR MONTELIUS.

ÅTS 22: 2

Typ A. Äldst äro av allt att döma sådana
jämförelsevis smala, på den ena sidan längs mitten mer eller mindre
tydligt ryggade vapen som fig. 126; den nedre ändan är
ej märkbart avsmalnande, utan bred, nästan rak eller
något rundad.

I formen stå de mycket nära de ensidigt bearbetade
kastspjutspetsar, som ovan omtalats, och åtminstone många
av dem torde, liksom dessa, vara förfärdigade av större
flintspånor. Skillnaden är, dels att de äro bearbetade även på
undersidan — vilket de nyssnämnda kastspjuten sällan
äro — dels att de äro större.

Typ jB. Närmast dessa stå sådana flintvapen som fig.
127; de äro likaledes ganska smala, ehuru bredden
småningom tilltager, och hava vanligen ej någon tydlig rygg
längs den ena sidans mitt; den nedre ändan är fortfarande
rak eller något rundad, ej märkbart avsmalnande.

Typ C, Småningom bliva klingorna bredare och nedåt
avsmalnande, varigenom de få en sådan spetsoval
(lancett-formig) form som fig. 128: eggarna fortsätta ända ned
till den nedre, spetsen motsatta ändan, vilken icke är
märkbart tjockare än klingan för övrigt. Dessa om stor
skicklighet vid flintans behandling vittnande vapen hava
stundom en förvånande längd: ända till 45—46 cm.

Typ D. Småningom blir den nedre ändan tjockare;
denna del, som är något smalare än mitten och har inga
eggar, varigenom man utan svårighet kan fatta vapnet i
handen och använda det som dolk. Den nedre delen
tjänar således i det fallet som dolkens fäste (fig. 129).

Typ E. Fästet blir snart lika tjockt som det är brett,
varigenom dess genomskärning bildar en kvadrat eller en
romb; två vinklar (kanter) ligga i fortsättning av klingans
eggar. Fästet är jämnbredt. Klingan, i början föga
bredare än fästet, tilltager alltmera i bredd (fig. 130).

Typ F. Fästet är ej längre jämnbrett, utan vidgas
bakåt; genomskärningen ofta rombisk. Många som hava

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:46:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/22/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free